Mot ett hållbart fiske genom ekosystem-baserad förvaltning

Den europeiska kommissionen håller på att förändra sina fiskekvoter, från ett system som bygger på säkerhetsbuffertar mot överfiske till ett system som bygger på ett långsiktigt hållbart fiske där fångsterna ändå kan maximeras (maximum sustainable yield; MSY). Kommissionen har för avsikt att ta hänsyn till hela ekosystemen när kvoter föreslås. Det saknas för närvarande en utvecklad metodik för att leverera sådana kvoter, dels på grund av svårigheter med att koppla ihop påverkan av olika miljöfaktorer på fiskebeståndens storlek, och dels på grund av svårigheter med att kombinera MSY-kvoter för flera arter.

Internationella havsforskningsrådet (International Council for the Exploration of the Seas; ICES) är det organ som levererar vetenskapligt baserad rådgivning på fiskekvoter till kommissionen och som ändrar sina rekommendationer till ekosystemorienterade MSY-kvoter. Målet är att bestånden skall fiskas på hållbar nivå. I projektet samarbetar vi med ICES och målet är ett fiske i Östersjön som levererar maximala hållbara kvoter samt en tidsplan för hur detta ska kunna ske.

Forskningen är indelad i steg där den första går ut på att ta fram en användbar policy för vad man menar med MSY-kvoter i ett ekosystemperspektiv. Vi vet att alla arter är täthetsreglerade i den meningen att det finns negativa återkopplingar som gör att en population inte kan växa sig hur stor som helst utan är i nivå med miljöns bärkraft. Dessa populationers produktivitet ökar om man exploaterar ner till en viss gräns. Detta bör gälla även för arter som är utsatta för predation av rovdjur, även om uttaget ur populationen är mindre än om predatorn inte fanns. Vi vill först undersöka villkoren och konsekvenserna av en sådan policy i ett enkelt system. Nästa steg är att utveckla mer detaljerade modeller för tre arter, två bytesarter som konkurrerar med varandra och en gemensam predator. Arterna kommer att efterlikna sill, skarpsill och torsk i Östersjön. Vi kommer att utveckla metoder för att beräkna MSY-kvoter för de här tre arterna samtidigt. Problemet med att beräkna kombinerade MSY-kvoter består i att arter interagerar i en näringsväv där torsken är predator på sillen och skarpsillen, vilka konkurrerar om föda. En torsk-kvot baserad på MSY utan hänsyn till sill och skarpsill kan till exempel leda till ett högt predationstryck, vilket leder till mindre mängd sill och skarpsill som då inte levererar sin maximala hållbara skörd.

Vi kommer att använda en egenutvecklad generell stokastisk modell som beskriver fiskpopulationer samt en metod för att beräkna MSY-kvoter för fiskpopulationen. Denna modell och metod användes när ICES föreslog kvoter för sill och skarpsill i Östersjön 2011 och för sillen i Bottenhavet 2012. Vi tänker vidareutveckla vår metodik genom att utveckla populationsmodellen och metodiken kring hur man beräknar MSY-kvoter. Tidigare resultat från metoden visar att kostnaden för att man inte fiskade Östersjösill med MSY-kvoter mellan 1974-2007 uppgår till € 400 miljoner. Resultaten visar också att det kan finnas långa (10-20 år) lag-tider mellan när ett fisketryck ökar och när detta märks på fiskefångsten vilket kombinerat visar att effekterna av att inte fiska med MSY-kvoter kan ha stora socioekonomiska konsekvenser.

Projektet är integrerat med ICES arbete för att utveckla, utvärdera, och applicera metoder genom deltagande i arbetsgrupper och workshops. Vi kommer att presentera resultaten för "the Baltic Fisheries Assessment Working Group" (WGBFAS) som förbereder förslagen på kvoter till kommissionen. Därigenom kan forskningsresultaten snabbt komma i bruk samt få bred användning.

ICES logotyp

Projektledare

Projektet i korthet

Projektets fullständiga namn:
Mot ett hållbart fiske genom ekosystem-baserad förvaltning

Projekttid:
2013-2016

Finansieras av:
FORMAS

Andra partners:
Sveriges Lantbruksuniversitet
International Council for the Exploration of the Seas (ICES)

Medverkande forskare

Dr Niclas Norrström

Dr Michele Casini, SLU