Nätverk, smittspridning och djurhälsa

Tänk dig att en smittsam djursjukdom bryter ut. Tänk dig att de som ska bekämpa sjukdomen kan resa framåt i tiden. Tänk dig att de gör det med hjälp av en simuleringsmodell som visar hur smittan kommer att sprida sig vidare.

År 2001 inträffade en av de största epidemierna av mul- och klövsjuka i modern tid. Utbrott av sjukdomen upptäcktes på gårdar i Storbritannien, Irland, Nordirland, Nederländerna och Frankrike. Men det var i främst i Storbritannien som sjukdomen fick fäste. Det här triggade igång en intensiv forskning kring smittspridningsnätverk inom veterinärmedicinen. Min forskning är en del av denna inriktning.

Med hjälp av teoretiska metoder inom nätverksanalys och modellering vill vi kunna ta reda på hur en smitta kan sprida sig i ett gårdslandskap. Hur snabbt det går och om det finns det vissa kontaktstrukturer som påverkar smittförloppet mer. Finns det regioner som är mer hotade. Hur fungerar olika typer av åtgärder akuta och förebyggande? Så här långt har jag varit med och utvecklat olika metoder för att analysera data från databaser på djurtransporter, analyserat djurtransportnätverk och utvecklat metoder för att modellera olika typer av nätverk och analyserat betydelsen av olika nätverksmått. Slutsatserna är att det är mycket viktigt vid riskanalyser av smittspridning att ha uppdaterade databaser för exempelvis djurtransporter då det hela tiden är en föränderlig dynamik på marknaden. Det är också viktigt att för den interna dynamiken i landet titta på just det landets struktur och produktionstyper. Smittan kan spridas mycket olika beroende på produktions typ eller hur kontaktstrukturen ser ut. Simuleringar baserade på gamla data eller på andra länders dynamik kan bli mycket missvisande. För att förutsäga hur smitta sprids i ett kontaktnätverk fungerar enklare enskilda nätverksmått dåligt. Fortsatta studier bör fokusera på mer komplicerade mått där t ex länkar är viktade och kombinationer av mått. Viktigt är också att fokus bör ligga på sannolikheten för var smitta kommer in i ett kontaktnätverk därför att det har stor betydelse för smittans omedelbara spridning och vad som sker strax innan man kanske upptäcker sjukdomssymptom och börjar sätta in åtgärder som påverkar nätverkets struktur.

Betande kor på äng

Projektledare

Uno Wennergren, Professor Linköpings Universitet

Projektet i korthet

Projekttid:
2015-

Finansieras av:
Har erhållit finansiering från Krisberedskapsmyndigheten, Djurskyddsmyndigheten, Jordbruksverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Finansieras idag av FORMAS och DHS (U.S. Department of Homeland Security).

Medverkande forskare

Tom Lindström, Junior universitetslektor, Linköpings universitet

Stefan Sellman, Doktorand, Linköpings universitet

Peter Brommesson, Doktorand, Linköpings universitet

Jenny Lennartsson, Dr, tidigare doktorandanställd vid Högskolan i Skövde

Nina Håkansson, Dr, tidigare doktorandanställd vid Högskolan i Skövde