Forskning: Falsk säkerhet med reflexväst – placering av reflexer på cyklister långt viktigare än man tidigare trott

2014-03-10

En forskargrupp vid Högskolan i Skövde har det senaste året gjort nya upptäckter när det gäller cyklisters synlighet i trafiken. Forskningens resultat gäller inte bara användandet av reflexer, utan hur viktigt det är att reflexerna är placerade på rätt ställe på kroppen för att cyklistens omedvetna rörelseinformation ska uppmärksammas av bilister.

– Målet med vår forskning är att undersöka om man med enkla hjälpmedel kan öka synbarheten av cyklister och om man på något sätt kan förstärka de omedvetna sociala signaler som man som cyklist sänder ut, förklarar Mikael Johannesson, doktor i kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde.

Forskargruppen och projektet ”Urbanist 2” har skapat experimentmiljöer där testpersoner fått följa cyklister i dagsljus, i skymningsljus och i nattmiljö. Sedan har testpersonen fått bedöma om man tror att cyklisten ska svänga eller fortsätta köra rakt fram. De omedvetna cyklistsignalerna, som forskargruppen etablerat i ett tidigare forskningsprojekt, handlar om huvudrörelser, hur tramprörelserna hos cyklisten förändras och om positioneringen av cykeln på vägen.

– Det vi har sett i vår forskning är till exempel att reflexvästen ger en falsk säkerhet nattetid, då den inte på något sätt hjälper bilisten att tolka cyklistens rörelseinformation, säger Paul Hemeren, doktor i kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde. Sätter man däremot en reflexrand bak på hjälmen, som fortsätter i ett lodrätt streck ner på ryggen, skapar man en linje som bryts av när cyklisten vrider på huvudet. Detta visar att cyklisten med stor sannolikhet ska svänga. Förstärker man dessutom kroppens andra leder med reflexer når man ett ännu bättre resultat. Med vår forskning kan vi påvisa hur man som cyklist kan synas ännu bättre i trafiken. Detta har ingen kartlagt tidigare.

Tydliga forskningsresultat

Resultaten av forskningen är väldigt tydliga. Om reflexerna är placerade så att de förstärker cyklistens omedvetna rörelsemönster gör det att testpersonerna kan göra korrekta bedömningar av cyklistens avsikter i upp till 97 procent av fallen– även nattetid. Helt utan reflexer ligger testpersonernas träffsäkerhet strax över 70 procent.

– Det vore väldigt positivt om fler testpersoner tar del av vårt experiment - dels för att ge vår forskargrupp ett ännu bättre underlag att arbeta med, men även för att skapa en större medvetenhet kring betydelsen av reflexer i allmänhet och placeringen av dem i synnerhet, säger Paul Hemeren.

Forskargruppen vid Högskolan i Skövde har undersökt fem olika varianter av klädsel på cyklister;
1. Cyklist utan reflexer
2. Cyklist med reflexväst
3. Cyklist med fluorescerande material på huvud, rygg och leder
4. Cyklist med reflexer på huvud, rygg och leder
5. Cyklist med en kombination av reflex och fluorescerande på huvud, rygg och leder.(Cykeln har i alla varianterna varit laglig, det vill säga försedd med vitt ljus fram och rött ljus bak samt med reflexer i ekrarna). 

Tips från reflexdoktorerna:

1. Använd reflex
2. Det är bra med fler än en reflex och placera dem på leder som rör sig
3. Har du även reflex på hjälmen så hjälper det massor

Forskningsprojektet Urbanist 2 finansieras av Länsförsäkringarbolagens forskningsfond AB. Medlemmarna i forskargruppen är Paul Hemeren, Mikael Johannesson, Mikael Lebram, Kristoffer Ekman och Fredrik Eriksson.


Mikael Johannesson och Paul Hemeren, båda doktorer i kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde.

Gör experimentet (det tar ca 20 minuter).