Forskningsprojekt som studerar matematiska modeller för ekologiska system beviljas medel från Vetenskapsrådet

2018-12-19

På Högskolan i Skövde forskar Tomas Jonsson på matematiska modeller som beskriver hur arter uppför sig och påverkar varandra i ekologiska system. Syftet är att få bättre verktyg för att förstå hur och varför arter varierar i förekomst och talrikhet, och därmed kunna förutsäga vad som händer med arter och ekosystem om vi människor påverkar dessa. Tomas vill nu, genom kontrollerade experiment och teoriutveckling, studera hur dessa verktyg kan utvecklas genom att ta hänsyn till organismers energianvändning.


Tomas Jonsson beviljas medel från VetenskapsrådetEfter 15 år kan nu Tomas Jonsson glädjas över att hans forskningsprojekt beviljats anslag från Vetenskapsrådet.  

Beskedet kom lite som en överraskning för Tomas Jonsson, Lektor och docent i teoretisk ekologi vid Institutionen för biovetenskap, då han ansökt från Vetenskapsrådet i många år. 

- Det känns lite overkligt efter att ha sökt från Vetenskapsrådet i ca 15 år utan framgång, men samtidigt är det ett bevis på att man aldrig ska ge upp och en bekräftelse på att den forskning jag bedriver värderas högt.

Forskningsprojektet går under namnet ACME, AdvanCing the Metabolic theory of Ecology (Utveckling av den metaboliska teorin för ekologi) och kommer löpa under fyra år med start 2019. Totalt har Vetenskapsrådet beviljat medel för 3 700 000kr.

- Dessa medel betyder att jag kan fortsätta att utveckla den forskning kring matematiska modeller av ekosystem som jag idag bedriver i samarbete med SLU (Institutionen för ekologi) – Uppsala (även det med stöd från VR). Och kommer att användas för att finansiera egen insats i projektet och anställning av en doktorand, vilket tillsammans ska göra projektet framgångsrikt, säger Tomas.

Vill utveckla bättre verktyg

De matematiska modellerna som Tomas arbetar med ryms ino­m den relativt nya vetenskapliga teorin, MTE (den Metaboliska Teorin för Ekologi). Teorin bygger på att man gör förutsägelser om olika ekologiska fenomen på olika nivåer (från enskilda populationer till hela ekosystem) genom att relatera värden på modellparametrar (som hittills varit dåligt kända) till energianvändningen hos arter via deras kroppsstorlekar. Många forskare har dock poängterat att det empiriska stödet för MTE än så länge är svagt. Det föreligger därför ett stort behov av att systematiskt testa många av MTEs förutsägelser för att avgöra om det är en bra kandidat till en generell teori för ekologi och om teorin eventuellt behöver modifieras i någon bemärkelse för att bli ”bättre”.

- För medlen vi nu beviljats från Vetenskapsrådet kommer vi att genomföra en kombination av kontrollerade experiment och teoriutveckling för att studera om och hur användbarheten av matematiska modeller för ekologiska system kan förbättras genom att ta hänsyn till hur energianvändning varierar med kroppsstorleken hos organismer. Det kan bidra till bättre verktyg för att förstå ekologiska system och hur de reagerar om de utsätts för störningar som klimatförändringar eller förlust av arter, avslutar Tomas. 

 

För mer information, kontakta: