Lektor Lotten Svensson drar in miljoner

2017-06-29

Ju tuffare det är på jobbet, desto högre hinder klarar Lotten Svensson av. Adrenalinpåslaget är enormt. Och häftigt. 600 kilo tunga stoet Lady Cortezze och Lotten samarbetar fint.

Lektor Lotten Svensson vid institutionen för handel och företagande vid Högskolan i Skövde, har vuxit upp med hästar. Och ridit enormt mycket. I westernsadel och barbacka.

Fast det funkade inte riktigt på ridskolan i Skövde när hon skulle ta upp ridningen igen.

– Nej, det är ju inte samma teknik. Men grunden har jag med mig och nu rider min dotter och jag några gånger i veckan. Det är häftigt att få uppleva det tillsammans och dessutom samverka med så stora djur som hästar.

Och visst kan man dra paralleller till yrkeslivet.

– Absolut. Det handlar om att kunna kompromissa och samarbeta. Och du måste hålla i och hålla ut för att, i detta fall, få hästen dit du vill. På samma sätt fungerar det i yrkeslivet.

Lotten ger sällan upp. Och det har hon fått betala ett högt pris för.

– Rent fysiskt hälsomässigt. Men det är svårt att ändra på sig själv i det fallet. Jag har vuxit upp i en familj där man alltid har arbetat på något sätt. Hela tiden.

Lotten Svensson och sin häst

Lady Cortezze och Lotten Svensson samarbetar fint. Det är häftigt att få samverka med så stora djur som hästar, resonerar lektor Lotten vid institutionen för handel och företagande vid Högskolan i Skövde. Hunden Emma är lagom förtjust. 

Dragit in 58 miljoner!

Hennes bakgrund är annorlunda än många andra akademikers. Uppvuxen på en liten gård mellan Skövde och Mariestad där närhet till djur och vad jorden gav har varit det viktigaste. En kreativ familj och väldigt västgötsk i sina uttryck.

En trygghet men också något som säkerligen har bidragit till en förutfattad bild av Lotten som person.

– Man kan nog underskatta mig för mitt yviga uttryck. Men jag bjuder på det och jag tycker faktiskt att det är ganska roligt.

Säger hon som har dragit in 58 miljoner kronor i EU- och SIDA-medel till olika projekt.

Varför lyckas just du?

– Jag har skrivit ansökningar ända sedan jag arbetade vid Ung Företagsamhet och i princip var tvungen att få ihop pengar till min egen lön. Det ger ju en viss vana förstås. Självfallet handlar det om hårt arbete också.

Driv och högt tempo är med andra ord normalläge för Lotten. Hon arbetade samtidigt som hon pluggade på Handelshögskolan i Göteborg och har därför inga studielån. Hon arbetade samtidigt som hon doktorerade.

– Det är en form av mentalt baskerprov. I sex år, säger hon som även gjort det ”fysiska”.

En tjej som aldrig ger upp gör givetvis lumpen och det under en tid då det fortfarande var relativt ovanligt med kvinnor i uniform. Om flertalet tjejer i hennes lumpande generation verkade i flygvapnet så skulle Lotten förstås till armén och P4 i Skövde. Plutonsbefäl.

– Det var en tuff tid på många sätt, inte minst om jag ser till hur jag ibland blev behandlad. Samtidigt har den stärkt mig så otroligt mycket och jag har nytta av min militära ledarskapsutbildning väldigt ofta. 

Disputerade 2016

Lotten började studera direkt efter gymnasieåren i Mariestad. Hon var färdig civilekonom 1992 och blev då antagen att doktorera.

– Men jag kände att jag var tvungen att arbeta för att förstå och relatera till verkligheten på bästa sätt.

Så Lotten började arbeta istället. För Ung Företagsamhet. Samtidigt som hon läser olika kurser.

År 2010 blev hon nyantagen som doktorand och började skriva. Hon samlade in material till sin avhandling och bytte universitet och fick på så vis en professor i Holland.

– Jag disputerade hösten 2016 och nu är jag lektor, säger hon som själv finansierade sin egen avhandling genom olika projekt.

Det vill säga arbete.

Vad gick avhandlingen ut på?

– Unga människor flyttar från Skaraborg, kommunerna har svårt med skatteintäkter samtidigt som det finns livskraftiga företag. Kan kommunerna, näringslivet och föreningslivet samverka på något sätt, undrar jag.

Viktigt föreningsliv

Lotten har tagit del av de ekonomiska resultaten vid tre företag i Töreboda. Och det tio år bakåt i tiden.

– Det täcker även in året 2008 då det var sådan kris. Men även vid sämre lönsamhet behöll de här företagen sina anställda. Att de som äger och driver företaget också bor och verkar i övrigt på orten, det har betydelse.

Inga övervinster har tagits ut. Istället har Lotten funnit lojalitetsband och kompetens som löper över generationer.

-De här företagen behöver samverkan med offentliga förvaltningar för bland annat sådant som infrastruktur och bostäder.  Den tredje parten är föreningslivet. Här hittar man ofta såväl ledning som de anställda.

Och just där, i föreningarna, fattas ofta de informella besluten. Det är där det sås ett frö till ett projekt, en idé får liv.

– Vi blir kreativa i den miljö där vi trivs. Det är ofta i en förening. Därifrån kan vi ta idéerna till konferensbordet. Vad jag menar är alltså att vi faktiskt måste lyfta föreningslivet och ge det en större betydelse än att ”bara” vara något som gynnar en människas fritid.

Projekt hon tror på

Den yviga västgötskan som dragit in 58 miljoner kronor till projekt ser också ett annat skäl till att hon lyckas i sina ansökningar om ekonomiskt stöd.

– Många av de projekt jag har fått i hamn är sådana jag tror på och själv tycker är oerhört viktiga. Kanske blir skrivningen annorlunda då?

En familjecentral i Ukraina. Sophantering i Zambia.

– Alltså, viktiga projekt. Precis som Baltseanior där vi arbetar med att ta fram möbler för äldre, säger Lotten.

Det är ganska hemskt att bara vara en pengamaskin, resonerar hon.

– Jag vill ju forska också och jag har en idé som i korthet handlar om landsbygdsutveckling och investeringar. 

Glädjande och rörande

Om Lotten kan mötas av skepsis för att hon kan uppfattas som yvig, kan hon också få kritik för att hon driver på lite väl hårt.

– Inte minst när jag började arbeta med projekt i Litauen och Ukraina.

Herrljunga kommun ville ha en vänort och arbeta med internationalisering. I Herrljunga finns en familjecentral med mycket gott renommé. Det konceptet skulle kunna exporteras, resonerade Lotten.

– Det var också mitt krav för att söka projektpengar åt kommunen. Jag vurmar för att barn ska må bra och jag såg detta som ett viktigt projekt, inte minst i Litauen och Ukraina där den här typen av omsorg är oerhört eftersatt. Samtidigt kunde Herrljunga bli vänort med Kamyanets- Podilskiy i Ukraina.

Projektet beviljades med miljontals kronor från SIDA. Och visst har den ukrainska staden nu en familjecentral, till och med ett ”fika-room”.

Dessutom har chefsgynekologen på det lokala sjukhuset i Kamyanets-Podilskiy, inte bara fixat sponsring till familjecentralen, hon har också insett vikten av verksamheten och vill nu arbeta för liknande centraler runt om i Ukraina.

Nyligen tilldelades Lotten en hedersutmärkelse i litauiska Ukmergé, som enda utlänning, för sitt arbete med en familjecentral där, samt med Baltseaniorprojektet.

– Sammantaget är detta första gången jag har känt att mitt arbete har gjort stor nytta. Det är både glädjande och rörande.

 

Relaterad information

Lotten Svensson

BaltSe@nioR – interregprojekt (pdf)

Projektet BaltSe@nioR

Kontakt