Tio år med informationsfusion

2016-06-23

Under det senaste årtiondet har Högskolan i Skövde drivit ett forskningsprogram inom informationsfusion som nu har gått in i en ny fas. Sten F Andler, professor i datavetenskap vid institutionen för informationsteknologi, summerar det senaste decenniets resultat från området, reder ut begreppen och sätter ljus på forskning och framgångar.

Vad är egentligen informationsfusion?

– Enkelt förklarat handlar informationsfusion om att sammanställa information från olika källor för att skapa beslutsstöd och kunskapshantering. Det är ett område som är av strategisk vikt för många företag, försvar och offentlig sektor samt samhället i övrigt, särskilt med tanke på aspekterna inom säkerhetsforskning. Informationsfusion tar hjälp av information från databaser, sensorer och simuleringar för att hitta den bästa utvägen i ett givet scenario. Exempel kan vara flygkatastrofer, terroristattacker, kidnappningar, etc.

Hur kan informationsfusion användas i praktiken?

– Informationsfusion kan ge en akut lägesbild vid krisinsatser och tillsammans med en konsekvensanalys ge beslutsunderlag till vård- och räddningspersonal på plats.Ett exempel på användningsområde är vid en brand till exempel: Det brinner, något exploderar och ett gift sprids. I ett sådant kritiskt läge är det viktigt att alla räddningsarbetare har en och samma lägesbild, men alla behöver inte veta allt. Med rätt beslutsunderlag kan man styra upp räddningsarbetet effektivt och rädda liv. Där kommer informationsfusion in som ett konkret verktyg.

Kan du berätta om några konkreta framgångar från den här tiden?

– Den största framgången vi haft inom Informationsfusion är det långsiktiga arbete som bedrivits tillsammans med olika företag – ett arbete som fortsätter även efter att vi avslutat denna fas av forskningsprogrammet. Vi har till exempel samarbetat med Saab AB (försvarsindustrin) under hela den här tiden och har definierat vårt område inom informationsfusion till stor del tillsammans med dem.

Ett antal forskningsprojekt är pågående vid Högskolan inom området och banar väg för ytterligare projekt, fortsatt samarbete med näringslivet, och innovationer som kan leda till nya företag i samarbete med vår teknikpark (GSP).

Våra framgångar leder till förfrågningar om forskningssamverkan med företag och andra lärosäten. Ett för samhället viktigt område har spetsats upp inom säkerhetsområdet, som påverkar alla. Vi deltar i internationellt samarbete genom aktiv verksamhet i styrelsen för International Society for Information Fusion (ISIF) och bidrag till konferenser.

Hur ser framtiden ut för forskningsområdet?

– Vi arbetar vidare med flera företag inom nya projekt. Även om de här tio åren är avslutade så kommer det nu flera fortsättningar, vi håller workshops med olika företag för att hitta nya forskningsprojekt. Bland annat har en framgångsrik synergiansökan genomförts 2015, vilket innebär att flera delprojekt med ett antal företagspartners samarbetar för att lösa olika delar av en gemensam problemställning. Ett personligt intresse är även användning av informationsfusion för monitorering i samband med datasäkerhet, något som jag också kombinerar med ett intresse för programvarutestning av säkerhetskritiska system.

Samarbetet med en av våra viktigaste finansiärer, KK-stiftelsen, har varit otroligt viktigt för oss och fortsätter att vara så. Vi har presterat på mycket hög nivå och allra viktigast – vi har mycket spännande forskning på gång – av hög internationell kvalitet. När man får upprepad finansiering så får man också ett gott rykte – även hos andra finansiärer.

Flera internationella rekryteringar har ägt rum under de senaste åren, vilket är ett välkommet inslag i högskolans forskningsmiljö och bidrar till att internationalisera Högskolan på ett naturligt sätt.

---

Fakta om forskningsprogrammet Infofusion

  • Åtta doktorer har disputerat inom Informationsfusion vid Högskolan i Skövde, varav tre från företag. Idag finns dess hos företag, forskningsinstitut och akademi.
    Medverkande företag i profilen har varit både stora och små/medelstora: Agroväst Livsmedel AB, Skara; Cellartis AB, Göteborg; Saab AB, Göteborg/Mölndal & Skövde; EuroMaint Industry AB, Skövde; ICA Sverige AB, Solna; InNetics AB, Göteborg; Lexware Labs AB, Göteborg; Volvo Technology Sweden, Skövde. I det tidigare skedet även: Atlas Copco Tools & Assembly Systems, Stockholm; Electrolux Major Appliances, Mariestad; Enea AB, Kista; Exensor Technology AB, Lund.

  • Delar av Profil+ (UMIF) var direkt orienterade mot företagens tillämpningsdomäner: Hotutvärdering (Saab AB - Saab Aeronautics, Saab EDS, Saab SDS); Assisterad bilkörning (Volvo Car Corporation); Anomali- och situationsdetektion för trafiksäkerhet (Volvo Technology): samt Modellbaserad optimering (Volvo Car Corporation och Agroväst), och genomfördes i nära samarbete med våra partnerföretagen. Här är några uttalanden från företagen i samband med slututvärderingen:

    • Volvo Car Corporation (VCC) säger att algoritmer och principer för tillämpning av simuleringsbaserad flermålsoptimering är resultat som har använts för att vidareutveckla metoder för att skapa värdefullt beslutsstöd inom tillverkningshantering och utveckling.

    • Saab AB säger att i UMIF-projektet var Saab representerat av medarbetare från tre olika affärsområden, Aeronautics (Linköping, flygtillämpningar), Electronic Defence Systems (Göteborg, radarsensorer och luftvärnstillämpningar) samt Security and Defence Solutions (Järfälla, ledningssystemstillämpningar). För samtliga tre affärsområden är informationshantering, fusion och HMI viktiga teknikområden. Vidare säger de att samarbetet med högskolan inom UMIF delvis har gett dem djupare insikter i, och mer kunskap kring, olika teoretiska metoder för att hantera osäker information i syfte att stärka situationsmedvetenheten hos operatörer och piloter. Även inom kognitionsområdet har UMIF bidragit till att de har lärt sig mer om metoder för att kunna visa för användaren hur osäker den information som presenteras är. UMIF har sålunda bidragit till en kunskapsuppbyggnad hos Saab inom de definierade teknikområdena.

  • Nya samverkande företag efter programmets slut: AstraZeneca, Huawei, Advectas and Takara Bio (Inom Synergi-projektet BISON)

  • En internationell referensgrupp (Infofusion Advisory Board), med experter såväl akademi som industri, har stöttat den forskning inom informationsfusion har genomförts vid Högskolan i Skövde i samproduktion med de medverkande företagen. Deltagare i referensgruppen har kommit från bl a Saab AB, Göteborg; Fraunhofer FKIE, Tyskland; University at Buffalo, New york, USA; Lindholmen Science Park AB, Göteborg; Försvarshögskolan, Stockholm; samt Université Laval, Canada.

  • Programmets publikationer är listade på Infofusions hemsida (under Publications)

  • Tillsammans har Forskningsprofil Infofusion (2005-2011), Forskningsprofil+ UMIF (2011-2014), och Synergiprojektet BISON (2015-2019) överlappat tre forskningsinriktningar vid Högskolan, vilket stimulerat utvecklingen av tvärvetenskaplig forskning.

  • Inom forskningsprogrammet har både ett masterprogram och individuella kurser på magister och doktorandnivå utvecklats.

  • Exempel på associerade projekt som startats under projekttiden och fortfarande pågår

    • Simulation-based Multi-objective Optimization for Lean production and logistic Networks (SimMOLN), Matias Urenda

    • Aberrant DNA methylation patterns in hepatocytes derived from human pluripotent stem cells, Jane Synnergren, KK-stiftelsen

    • NFFP6‐Human‐Machine Interaction for Distributed Decision support, Göran Falkman, Vinnova

    • Utöver nya finansiärer bland dessa som Vinnova har andra projekt finansierats av VG-regionen och MSB

  • Nya projekt och FoU-medel efter projekttidens slut

    • BISON (Big Data Fusion), Göran Falkman, KK-stiftelsen

    • BIDAF (A Big Data Analytics Framework for a Smart Society). Med SICS och Högskolan i Halmstad, Göran Falkman, KK-stiftelsen

NOVA (New Opportunities through Visual Analytics for Big Data), Maria Riveiro, med Co

Sten AndlerSten F Andler, professor i datavetenskap vid institutionen för informationsteknologi.

Forskningsspecialisering informationsteknologi

Kontakt