Tidigare tillfällen på populärvetenkskapliga caféet

På denna sida finns tidigare tillfällen av populärvetenskapliga caféet. Sidan uppdateras kontinuerligt.

Hösten 2015

9 september
Vad är en klimatsmart livsstil - och hur når vi dit. Uppoffringar, ny teknik eller miljöskatter?

Jörgen Larsson, sociolog och miljöforskare på Chalmers Tekniska Högskola, föreläser om hållbara framtida livsstilar: maten, semestrandet, bilkörandet. Vad kan tekniken lösa? Hur påverkas välbefinnandet av övergången till en klimatsmart livsstil? Hur kan vi nå dit och hur kan privatpersoner bidra till förändring?

Jörgen Larsson är civilekonom och har jobbat tio år som miljökonsult. Han arbetar som tids- och miljöforskare i en tvärvetenskaplig grupp på Chalmers.

30 september
Hur säkert är informationssamhället? Och hur kan vi skydda oss?

Marcus Nohlberg, lektor i datavetenskap på Högskolan i Skövde, berättar om risker och hot med vårt digitala informationssamhälle. Hur vi riskerar att bli manipulerade och bedragna vid datorn och om det finns några sätt att skydda sig. Och vilka informationstillgångar har vi som vi måste skydda? Vilka hot och sårbarheter står vi inför? Vad händer om hoten slår in?

Marcus Nohlbergs specialområde är social ingenjörskonst i betydelsen psykologisk manipulation, vilket rör sig om den mänskliga faktorns påverkan på informationssäkerhet.

14 oktober
Ingen har nånsin dött av dammråttor. Om kampen mot smuts och bacillskräck

Vår miljö har blivit alldeles för ren och steril. Det hävdar Agnes Wold, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, verksam vid bakteriologiska laboratoriet. Hon anser att var och en måste få bestämma själv om sin städning. I sin föreläsning tar hon upp att smuts inte sprider smitta, och att den inte gör oss mer allergiska – snarare tvärt om!

Agnes Wold har länge kämpat för att slå hål på den allmänna inställningen till smuts och baciller. Hon har hörts i radions ”Sommar” och önskats fram som ”Vinterpratare” i SR. Agnes Wold har i sin forskning kunnat belägga att förbättrad hygien kan knytas till fyra sjukdomar som ökar i västvärlden – typ 1-diabetes, allergi, Crohns sjukdom och akut lymfatisk leukemi.

28 oktober
Socialt välbefinnande i dagens samhälle. Vad är det som gör att vi mår bra, eller dåligt?

I det samhälle vi lever i läggs stort fokus på fysiskt och psykiskt, d.v.s. kroppsligt och individuellt, välbefinnande. Men vad skulle ett socialt välbefinnande kunna vara och vilken betydelse skulle det ha för vårt välbefinnande? Vilka former kan ett socialt välbefinnande ha? Är det skillnad på om det är en hund, en människa eller en grupp - om det är över internet, genom våra smarta telefoner eller ansikte mot ansikte?

Anette Lundin är adjunkt i socialpsykologi vid Institutionen för hälsa och lärande. Hon ger en socialpsykologisk blick på sambandet mellan närhet, blickar och ansvar i relation till individers välmående.

Här kan du se Anette Lundins presentation.

12 november 
Snille och blixt - Skaraborgs akademi utser Årets skaraborgare, föreläser och delar ut pris

Det har blivit tradition att Skaraborgs Akademi, bildad 1998 och med valspråket Snille och blixt, gästar Högskolan i november.  De aderton ledamöterna är alla är namnkunniga skaraborgare i förskingringen, och akademin har som syfte ”att sprida glans över den skaraborgska vitterheten samt främja en skaraborgsk identitet”.

Den här kvällen utser man årets hedersskaraborgare, delar ut pris till den doktorsavhandling vid Högskolan som förtjänar särskild uppmärksamhet. Och inte minst så håller flera av ledamöterna speciella föreläsningar för kvällens populärvetenskapliga café.

30 november
Dags för årets Nobelpriser - Högskolans experter förklarar världens finaste vetenskapliga priser

Vetenskapsakademin med flera är inspiratörer till höstens sista populärvetenskapliga café. Även i år återkommer Högskolans egna forskare för att presentera och kommentera årets Nobelpris, vinnarna och deras arbete.

Tack vare deras inspirerande och pedagogiska korta föreläsningar är detta ett utmärkt tillfälle att förbereda sig för festligheterna i TV och förstå vad som egentligen ligger bakom världens finaste pris i litteratur, fysik, kemi, medicin och ekonomi.

 

 

 

 

 

 

 

 

Hösten 2014

11 september
Vad händer i Ryssland och Ukraina? Hur påverkar det deras grannländer, Sverige och övriga världen?

Först ut tisdagen den 11 september var Elena Namli, professor vid Centrum för rysslandsstudier på Uppsala universitet, som föreläste om vad som händer i Ryssland och Ukraina, och om hur det påverkar deras grannländer, Sverige och övriga världen.

26 september ForskarFredag

Lite utanför ramarna för de populärvetenskapliga caféerna men minst lika spännande var Forskarfredagseftermiddagen den 26 september. Under Science Slam presenterade forskare på Högskolan i Skövde sin intressanta forskning kort och begripligt på åtta minuter var. 

8 oktober
Vem vågar bli en visselblåsare?

Visselblåsare är en person som påkallar uppmärksamhet om oegentligheter, och som riskerar att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Nils Funcke, expert på yttrandefrihet, meddelarfrihet och offentlighetsprincipen, föreläsyr om vad som kännetecknar en visselblåsare och vem som blir en. Och vad man bör tänka på innan man blir en visselblåsare.

Nils Funcke är journalist, författare, publicist och debattör. Han har bland annat arbetat på Mariestadstidningen, Dagens Nyheter, Nya Wermlandstidningen, Expressen och Riksdag & Departement. Belönades 2006 med Stora journalistpriset i kategorin Årets avslöjare.

29 oktober
Manligt och kvinnligt i klassisk musik - maestron och primadonnan – jovisst. Men är själva musiken genuskodad?

Camilla Lundberg, musikkritiker, författare, debattör och musikchef på Sveriges Television, pratade om klassisk musik med inriktning på genus - vad som kan tydas som manligt och kvinnligt i presentation av klassisk musik. Hennes uppmärksammade bok ”Musikens myter” nominerades till Augustpriset år 2000. Cam

13 november
Snille och blixt - Skaraborgs akademi föreläser och delar ut pris

Skaraborgs Akademi med namnkunniga skaraborgare i förskingringen, har som syfte ”att sprida glans över den skaraborgska vitterheten samt främja en skaraborgsk identitet”.  Akademin, som har valspråket Snille och blixt, delade ut pris till den doktorsavhandling vid Högskolan som förtjänade särskild uppmärksamhet just i år, Henrik Svenssons forskning kring kognitionsvetenskap. Dessutom gav flera av ledamöterna speciella föreläsningar under kvällen.

3 december
Högskolans experter förklarar årets Nobelpris

En vecka före festligheterna i Stockholm förklarade Högskolans experter traditionsenligt årets Nobelpris. Föreläsarna bjöd på många intressanta föredrag där man fick ett utmärkt tillfälle att förbereda sig inför aktiviteterna i TV och förstå vad som egentligen ligger bakom världens finaste pris i litteratur, fysik, kemi, medicin och ekonomi. 

Våren 2015



21 januari

Roten till det onda - bakgrunden till dagens kriser i Mellanöstern
Freden i Versailles efter första världskriget har betecknats som freden som gjorde slut på all fred. I sin föreläsning beskriver Ingmar Karlsson hur de arabiska delarna av det osmanska riket 1919 delades upp för att tillgodose brittiska och franska intressen utan hänsyn till historiska och geografiska realiteter. Och vilket pris vi i dag får betala för denna politik med sönder-fallande stater, terrorism och flyktingströmmar.

Ingmar Karlsson är f d ambassadör och teologie och filosofie hedersdoktor. Han har varit chef för UDs mellanösternavdelning och tjänstgjort fem år i Syrien, Libanon och Jordanien. Ingmar Karlsson har skrivit flera böcker om Mellanöstern och de religiösa och etniska minoriteterna.

18 februari

Resistenta "superbakterier" - ett av de största hoten mot vår hälsa
Antibiotika är en av de viktigaste medicinska upptäckterna under 1900-talet. Nu kunde människan behandla svåra bakteriella infektioner som annars hade kunnat leda till döden. Bakterier kan dock bli motståndskraftiga mot antibiotika, bl. a på grund av hög antibiotikaanvändning. Idag finns bakterier där ingen antibiotika biter. 

Världshälsoorganisationen (WHO) klassar idag antibiotikaresistens som ett av våra största globala folkhälsoproblem. Erik Gustafsson är lektor och disputerad infektionsbiolog. Han undervisar och forskar på bakterier vid Högskolan i Skövde. Han förklarar varför resistenta "superbakterier" är ett av de största hoten mot människors hälsa i moden tid.

18 mars

Sverige åt svenskarna
Hur är det möjligt att toleransen i Sverige mot flyktingar och invandrare ökat de senaste två decennierna, samtidigt som främlingsfientliga politiska krafter växt sig starkare? Hur ska vi förstå den populistiska nationalismens återkomst?

"Sverige åt svenskarna: Motstånd och mobilisering mot invandrare och invandring i Sverige" bygger på 20 års forskning kring svenskarnas attityder och ifrågasätter våra föreställningar om invandrare och främlingsfientlighet.

Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. I sin forskning undersöker hon framväxten av europeiska främlingsfientliga partier, politiska motsättningar mellan landsbygd och stad samt det nya medielandskapets skiljelinjer. Hon studerar även religionens politiska betydelse och analyserar svensk främlingsfientlighet.

15 april

Religion och vetenskap – harmoni eller konflikt?
Förhållandet mellan religion och vetenskap har en lång historia som präglats av såväl konflikter som konstruktiv samverkan. Till denna växlingsrika historia hör namn som Galileo Galilei, Charles Darwin och Georges Lemaitre. 

I den här föreläsningen behandlades frågan om vad som kan betraktas som "vetenskap" och vad som kan betraktas som "religion" och hur man kan tänka sig förhållandet mellan dem. Frågeställningen illustreras med några klassiska exempel på både konflikter och samverkan mellan naturvetenskapliga och religiösa övertygelser.

Ulf Jonsson är jesuitpater och professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet i Uppsala. Han är också chefredaktör för kulturtidskriften Signum och medverkar regelbundet i radioprogrammet "Teologiska rummet". Han har bland annat publicerat böckerna "Med tanke på Gud" (Artos 2008) och "Habermas, påven och tron" (Artos 2009).

6 maj

Kriminalteknik i verkligheten – vad är teknisk bevisning?
Kriminalteknik är något som fascinerar och som uppmärksammas i kriminal-romaner, mediebevakning av brottmål – och inte minst i populära TV-serier som CSI och Bones. Intresset bekräftas inte minst av det i svensk TV visas inte mindre än tre olika CSI-serier.

Henrik Thilander, adjunkt i molekylärbiolog vid Institutionen för biovetenskap på Högskolan i Skövde, berättde om hur kriminaltekniska metoder som fingeravtryck, DNA- och blodspårsanalys med mera fungerar i verkligheten.

Tidigare läsår

2012-2013 
2011-2012 
2010-2011 
2009-2010 

 

Kontakt