Annie Jonsson
Institutionen för biovetenskap
Annie Jonsson
Bitr. professor/Prodekan
Hornborgasjön har, liksom många andra sjöar och våtmarker, i ett par hundra år tagits i anspråk för utökning av jord- och skogsbruksmark. Vid Hornborgasjön genomfördes fem vattennivåsänkningar och fram till 1930-talet var sjön nästan helt torrlagd. Sjön växte igen med strandskog, buskar, starr och vass. Efter ett regeringsbeslut påbörjades under den senare delen av 1980-talet en restaurering för att återskapa fågelsjön. Vass frästes bort, och skogs- och buskmark avverkades. En höjning av vattenståndet påbörjades 1992 och avslutades 1995.
Enligt riksdagen var syftet med restaureringen att återställa Hornborgasjön som fågelsjö och att få fram en sjö som kunde leva vidare av egen kraft. Den skulle återställas till ett läge som skulle motsvara förhållandena under perioden 1877-1904 då sjön hade sin maximala utveckling som fågelsjö (Jordbruksutskottets betänkande 1988/89: JoU5 s 8-9). Naturvårdsverket ska nu utföra en utvärdering av restaureringens effekter. Syftet är att lära inför framtida restaureringsarbeten i det aktuella området och få kunskaper som kan användas inför liknande restaureringar i andra områden.
Utvärderingen ska återknyta till syftet med restaureringen. Vad ville man uppnå i relation till naturvårdsintressen? Har målen med restaureringen nåtts, det vill säga är Hornborgasjön återställd till en levande fågelsjö? Vilka konsekvenser på den biologiska mångfalden, framförallt fågelsamhället, har restaureringen gett upphov till?
Målet med restaureringen av de biologiska värdena, så som de formulerades före genomförandet, är delvis rätt allmänt hållna. De kan därför behöva tolkas och ytterligare preciseras i detta projekt, och resultatet av ett sådant tolkningsarbete också jämföras med de mål som sattes efter restaureringen, i bevarandeplanen för Natura 2000-området från 2005.
Fågelfaunan
Vilken fågelfauna förväntades efter restaureringen av Hornborgasjön, både vad gäller häckfåglar och rastfåglar? Vilken fågelfauna förväntas finnas i en levande näringsrik fågelsjö? Har denna förväntade sammansättning av fågelfauna uppnåtts? Om den uppnåtts till vilken grad? Har vissa typer av våtmarksfåglar gynnats mer än andra? Kan vi hänföra olika åtgärders effekter, till exempel vattennivåhöjningen eller beteshävd, för specifika fågelarter? Finns det målkonflikter mellan åtgärderna?
Vegetation
Hur har vegetationen (terrester till semiakvatisk) påverkats? Hur har biologisk mångfaldvärden knutna till vegetationen påverkats av utförda åtgärder? Kan vi hänföra olika åtgärders effekter, till exempel vattennivåhöjningen eller beteshävd, för specifika arter? Finns det målkonflikter mellan åtgärderna?
Limnologi och akvatiskbiologisk mångfald
Kan vi urskilja några viktiga limnologiska faktorer som förändrats och som kan ha fått konsekvenser för olika komponenter av den akvatiska biologiska mångfalden, och vidare via näringskedjorna på fågelfaunan? Finns det målkonflikter, till exempel mellan olika fågelarters behov av fisk eller andra byten såsom grodor?
