Checklistor

Högskolans checklistor underlättar ditt arbete med att undersöka arbetsmiljön, riskbedöma och följa upp åtgärder.

 

Brand

Brand

Brandsäkerhet och utrymning

Om det börjar brinna där du befinner dig är det viktigt att du följer de fyra stegen;
RÄDDA – VARNA – LARMA – SLÄCK

Ovanstående ordning är en rekommendation. Det är den aktuella situationen som avgör i vilken ordning dessa kan utföras.
I samtliga hus finns utrymningsplaner uppsatta med uppsamlingsplatser markerade.

RÄDDA

  • Rädda dig själv och hjälp andra som är i fara. Tänk särskilt på personer med funktionsnedsättning som kan behöva hjälp med utrymning!
  • Är lokalen rökfylld är den säkraste vägen ut genom att krypa längs golvet. Gå inte genom röken! Se vidare nedan under "När du utrymmer lokaler och fastigheter"
  • I våra lokaler finns ofta plaster. Den varma röken stiger uppåt och kan vara giftig. Huka eller kryp längs golvet.
  • Är du sist ur lokalen? Stäng dörren, det minskar risken att branden sprider sig och minskar rökutvecklingen.

VARNA

  • Varna dina kamrater och andra. Kanske sitter någon av dem upptagen? Risk finns att de inte uppfattar faran. Hjälp dem och varna dem så att de också kan sätta sig i säkerhet.

LARMA

  • Tryck på brandlarmsknapp om inte utrymningslarmet har hunnit starta!
  • Ring 112! Eftersom inte alla larm som varnar för brand är kopplade direkt till Räddningstjänsten är det viktigt att du ringer 112 när du upptäcker en öppen låga eller rökutveckling. Berätta vem du är, vad som hänt och var det brinner.

SLÄCK

  • Släck branden om du bedömer att du klarar det. Använd en brandsläckare och rikta mot glöden – inte mot lågorna.
  • Släck elden på ett säkert sätt. Är det elektronik som brinner ska du använda pulver eller kolsyresläckare.
  • På brandsläckare finns symboler och text som visar vad de kan användas till.
  • Utplacerade handbrandsläckare har från början anpassats till sin miljö. Där det finns elektronik, ska också rätt typ av eldsläckare finnas. Men kolla alltid först: Verksamheten kan ha ändrats eller flyttats.
  • Kan du inte släcka, stäng in branden genom att stänga alla dörrar och fönster.

När du utrymmer lokaler och fastigheter

  • Ta dig ut så snabbt du kan. Ta alltid den närmaste utrymningsvägen – den är alltid den snabbaste. Se dig omkring och följ de gröna skyltarna ut.
  • Ta trapporna, använd aldrig hissen!
  • Gå aldrig ut i ett rökfyllt trapphus.
  • Kom ihåg att den giftiga röken alltid stiger uppåt. Ta dig ner under röken – nere vid golvet är det lättare att se och andas.
  • Om du kommer till en stängd dörr – öppna den inte utan att först ta reda på om det brinner på andra sidan. Känner du på dörren upptill och den är varm brinner det förmodligen på andra sidan.
  • Stäng alla dörrar bakom dig. Stängda dörrar hindrar branden från att sprida sig snabbt och gör att räddningstjänsten vinner tid.
  • Bege dig till återsamlingsplatsen. Utrymningsplanerna i trapphusen anger varje fastighets återsamlingsplats.

Om brandlarmet går, men du inte ser elden

  • När brandlarmet går är det alltid ett skarpt larm: Utrym byggnaden!
  • Även om du inte ser elden eller känner röklukten kan det brinna på annat håll.
  • Ta alltid den närmaste utrymningsvägen. Se dig omkring och följ de gröna skyltarna ut.
  • Varna dina kamrater! Kanske sitter de med hörlurar i öronen och uppfattar inte larmet.
  • Bege dig till återsamlingsplatsen. I varje trapphus finns en utrymningsplan med återsamlingsplatsen markerad.
  • Ring 112 och ange var brandlarmet har gått.
  • Sök övriga som var vid samma plats som du. Gå igenom om alla har kommit ut. Misstänker ni att någon är kvar i byggnaden? Rapportera detta till räddningstjänsten som kommer till platsen.
 

Dödsfall - anställd

Dödsfall - anställd

Checklista och rutiner när någon anställd har avlidit.

Åtgärder

  • Underrättar krisgruppen, i första hand HR-chef/bitr. HR-chef och kommunikationschef. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Informerar kontinuerligt rektor och, vid behov, övriga i högskoleledningen. Ansvarig: HR-chef/bitr. HR chef.
  • Informerar övriga i krisgruppen och, vid behov, företagshälsovård och skyddsombud. Ansvarig: HR-chef/bitr. HR chef.
  • Beslutar hur eventuella frågor från medierna ska hanteras.Ansvarig: Kommunikationschef.
  • Avgör om behov finns för personlig kontakt med anhöriga (se nedan under "Att träffa anhöriga i samband med dödsfallet"). Studentpräst kan vid behov närvara. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Informerar berörda kollegor. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Anordnar minnesstund. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Avgör om blomma ska skickas till de anhöriga. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Initierar att dödsannons sätts in i relevant press. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Avgör om, och på vilket sätt Högskolan ska medverka vid begravningen. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Beslutar, i samråd med krisgruppen, om flaggning på halv stång. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Ger Campusavdelningen i uppdrag att ombesörja flaggning på rätt dag. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Skickar, i samband med flaggning, e-post till all personal (namnet på den avlidne skall inte skrivas ut). Ansvarig: Kommunikationschef.

Att träffa anhöriga i samband med dödsfallet

Om dödsfallet inte inträffar på Högskolan är det polisens ansvar att meddela dödsfallet. Om dödsfallet inträffar på Högskolan föreslår polisen ofta att någon från institutionen/avdelningen medverkar vid kontakten med anhöriga. Försök, om möjligt, att vara två representanter från Högskolan. De anhöriga ska underrättas så snart det går, för att undvika att t.ex. media hinner före. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.

Att tänka på

  • Personligt besök – inte telefonkontakt. Studentpräst kan närvara vid behov.
  • Avsätt tillräckligt med tid och ta dig tid att lyssna.
  • Förbered dig väl inför samtalet.
  • Erbjud det praktiska stöd som behövs – inom ramen för Högskolans befogenheter.
  • Stanna tills någon annan person kan komma (familjemedlem eller nära vän).
  • Ta ny kontakt efter någon dag för att visa omtanke och för att kontrollera om ytterligare insatser krävs.
  • Finns behov av hjälp med professionell krisbearbetning – hjälp till att ordna sådan.
 

Dödsfall - student

Dödsfall - student

Checklista och rutiner när någon student har avlidit.

Åtgärder

  • Underrättar krisgruppen, i första hand chef US/bitr chef US och kommunikationschef. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Informerar kontinuerligt rektor och, vid behov, övriga i högskoleledningen. Ansvarig: Chef US/bitr chef US.
  • Informerar övriga i krisgruppen samt Studenthälsan, Studentkåren och skyddsombud. Ansvarig: Chef US/bitr chef US.
  • Beslutar hur eventuella frågor från massmedia ska hanteras. Ansvarig: Kommunikationschef.
  • Avgör om behov finns för personlig kontakt med anhöriga (se nedan under "Att träffa anhöriga i samband med dödsfallet"). Studentpräst eller kurator kan vid behov närvara. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Informerar berörda kollegor. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Anordnar minnesstund. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Avgör om blomma ska skickas till de anhöriga. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Avgör om, och på vilket sätt Högskolan ska medverka vid begravningen. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Beslutar, i samråd med krisgruppen, om flaggning på halv stång. Om den avlidne studenten haft mycket lite kontakt med Högskolan, t ex endast läst ett fåtal poäng, kan man avstå från att flagga. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Ger Campusavdelningen i uppdrag att ombesörja flaggning på rätt dag. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.
  • Skickar, i samband med flaggning, e-post till alla studenter och all personal (namnet på den avlidne skall inte skrivas ut). Ansvarig: Kommunikationschef.

Att träffa anhöriga i samband med dödsfallet

Om dödsfallet inte inträffar på Högskolan är det polisens ansvar att
meddela dödsfallet. Om dödsfallet inträffar på Högskolan föreslår
polisen ofta att någon från institutionen/avdelningen medverkar vid
kontakten med anhöriga. Försök, om möjligt, att vara två
representanter från Högskolan. De anhöriga ska underrättas så snart
det går, för att undvika att till exempel media hinner före. Ansvarig: Prefekt/avdelningschef.

Att tänka på

  • Personligt besök - inte telefonkontakt. Studentpräst eller kurator kan vid behov närvara.
  • Avsätt tillräckligt med tid och ta dig tid att lyssna.
  • Förbered dig väl inför samtalet.
  • Erbjud det praktiska stöd som behövs – inom ramen för Högskolans befogenheter.
  • Stanna tills någon annan person kan komma (familjemedlem eller nära vän).
  • Ta ny kontakt efter någon dag för att visa omtanke och för att kontrollera om ytterligare insatser krävs.
  • Finns behov av hjälp med professionell krisbearbetning - hjälp till att ordna sådan.
 

Hot och bombhot

Hot och bombhot

Checklista för hot och bombhot.

Om hotet kommer via e-post eller andra kanaler, exempelvis sociala medier:

  • Anmäl alla hot till polisen! (Ring 112)
  • Informera Högskolans växel! (Ring 0500 - 44 80 00)
    • Efter kontorstid: Informera campuschef 0500 - 448818

Att tänka på om hotet kommer via telefon eller muntligt:

  • Lyssna noggrant
  • Vara lugn och vänlig
  • Inte avbryta personen som ringer/talar
  • Starta om möjligt, en inspelning och/eller spårning av samtalet
    • Anmäl alla hot till polisen! (Ring 112)
    • Informera Högskolans växel! (Ring 0500 - 44 80 00)
      • Efter kontorstid: Informera campuschef 0500 - 448818
Uppgifter om hotet
Verkar den uppringande känna till lokalerna och/eller personer?
Personens identitet
Personen tal
Personens röst
Personens attityd
Personens dialekt
 

De personuppgifter du lämnar i formuläret kommer Högskolan i Skövde bara att använda för just detta specifika ändamål. Läs mer om hur vi hanterar dina personuppgifter: www.his.se/gdpr
 

Inbrott och skadegörelse

Inbrott och skadegörelse

Vid upptäckt av inbrott, skadegörelse eller liknande.

  • I akut läge – larma 112
  • Kontakta Högskolans reception (dagtid)
  • Kontakta Campuschef.
  • Håll dig ifrån misstänkt gärningsperson, men håll uppsikt över förloppet – om det är möjligt – tills hjälp anländer.
  • Var vaksam och beredd på att vad som helst kan hända.
  • Var uppmärksam och skriv ner vad du sett, anteckna signalement:
    • Antal personer
    • Kön, ålder, längd och hudfärg
    • Hårfärg, hårlängd och frisyr
    • Uppträdande, dialekt, klädsel
    • Eventuellt fordon, flyktväg
  • Dokumentera datum och klockslag, plats för händelsen och institution/avdelning
 

Pågående Dödligt Våld

Pågående Dödligt Våld

PDV (Pågående Dödligt Våld) innefattar det som tidigare kallades för skolskjutning. För att inte specifikt peka ut skolmiljöer används nu begreppet PDV eller Active Shooter.

PDV definieras som:

  • Gärningsperson avser döda så många som möjligt inom ett avgränsat område
  • De som blir utsatta saknar förmågan att skydda sig
  • De som hotas har låg beredskap och saknar förvarning

Skyddstaktik

  • Ring 112
  • Ring 0500-44 80 00 (Högskolans växel)
  • Aktivera kris-sms

Vid PDV skiljer sig sättet att agera jämfört med hur man agerar vid brandlarm. Att rusa ut i korridoren kan vara det största misstaget då man riskerar att möta gärningspersonen där. Taktiken vid PDV sammanfattas i tre ord:

FLY – GÖM - SLÅSS

FLY

Oftast bästa lösningen när gärningspersonen är på avstånd och du bedömer att du kan lämna platsen under relativ trygghet. Det behöver inte innebära att du lämnar byggnaden utan hittar ett säkrare utrymme.

GÖM

  • Hitta ett lämpligt utrymme
  • Lås eller barrikadera dörrar
  • Förhindra insyn, täck för fönster
  • Placera dig lågt, bakom skydd
  • Undvik glasytor, tunna väggar, dörrar
  • Var tyst, mobilen på tyst läge (slå inte av mobilen!)
  • Är ni flera – sprid ut er
  • Hjälp varandra
  • Agera som ett team – förbered att försvara er

SLÅSS

Som en sista åtgärd då du inte kan komma undan längre;

  • Fysiskt direkt angrepp. Ju fler ju bättre - en samlad motattack från olika håll
  • Distrahera genom att t.ex. kasta föremål

De flesta gärningspersoner måste ladda om vapnet och det är inte ovanligt med eldavbrott. Det har hänt att personer i närheten nyttjat de tillfällena att övermanna gärningspersonen.

OBS! Du agerar med stöd av nödvärnsrätten.
Den ger dig stöd även då du avvärjer ett angrepp mot annan person

Inrymning – när hotet är på utsidan

Om hotet inte är direkt pågående, eller på Högskolan, utan att det finns en misstanke om att något skulle kunna ske agerar du på följande vis.

  • Lås alla ingående dörrar
  • Kontrollera all in- och utpassering
  • Undvik exponering från utsidan
  • Ev restriktioner efter bedömning
    • Kan verksamheten fortgå som vanligt trots att det är stökigt i närområdet?
 

Otillåten påverkan såsom hot, våld och trakasserier

Otillåten påverkan såsom hot, våld och trakasserier

Otillåten påverkan är en juridisk term om påtryckningar vid myndighetsutövning. Begreppet innefattar handlingar som är olagliga, som olaga hot eller misshandel, men också påtryckningar som inte är formellt olagliga men ändå har en negativ påverkan på tjänstemannens yrkesutövning, som till exempel socialt tryck eller vissa trakasserier.

I normalfallet polisanmäls alla fall av hot och våld mot Högskolans anställda, nolltolerans råder på Högskolan för denna typ av händelser.

Du som är utsatt

  • Försök avleda hotet genom att uppträda lugnt. Håll dig på behörigt avstånd. Om det utvecklas till en våldssituation, försök att fly samtidigt som du ropar på hjälp
  • Försök, om möjligt, att uppmärksamma andra i omgivningen på situationen. Tillkalla väktare vid fara, vid akut fara, ring 112
  • Ingrip endast om det kan ske utan risk för egen säkerhet
  • Var uppmärksam och skriv omedelbart ner vad du sett, anteckna signalement:
    • Antal personer, kön och ålder, längd, hudfärg
    • Hårfärg, hårlängd och frisyr
    • Uppträdande, dialekt, klädsel
    • Eventuellt fordon, flyktväg
  • Kontakta närmaste chef och meddela vad som hänt och om hjälp tillkallats
  • Fyll i blankett "Anmälan om våld eller hot om våld"

Närmaste chef (prefekt/avdelningschef)

  • Infinn dig så snart som möjligt på platsen, om det inte är möjligt, kalla in din ställföreträdare
  • Gör en bedömning av vilken hjälp den utsatte behöver, t.ex. omedelbar läkarvård eller transport till läkare/sjukhus
  • Utse en person som i det akuta skedet kan ta hand om den utsatte, följa med till sjukhus eller bostaden
  • Kontakta anhöriga vid behov och informera berörda arbetskamrater
  • Utse en kontaktperson till den utsatte. Det kan till exempel vara chef, HR-chef, campus- och säkerhets-chef eller liknande funktion. Kontaktpersonen sköter alla kontakter och ger återkoppling till den utsatte
  • Gör en bedömning om ärendet ska lämnas över till HR-ledningen
  • Kontakta campus- och säkerhetschefen
  • Informera skyddsombud och se till att arbetsskade-/tillbudsanmälan blir ifylld

Campus- och säkerhetschef

  • Gör en riskanalys
  • Besluta, i samråd med den utsatte och berörd chef, om polisanmälan ska göras och gör i så fall anmälan samma dag som händelsen inträffat
  • Håll kontakt med den utsattes kontaktperson
  • Bevaka så att blanketten "Anmälan om våld eller hot om våld" kommer in

Att tänka på vid polisanmälan

Anmälan sker i samråd med den utsatte som avgör om anmälan ska göras eller inte. Högskolan står normalt för anmälan men det är den utsatte som blir målsägande om anmälan leder till åtal.

 

Övriga krissituationer

Övriga krissituationer

Olycka eller katastrofsituation vid utlandsvistelse med personal eller studenter inblandade, t.ex. naturkatastrof, krig, gisslandrama, kidnappning, flyg-/tåg-/bilolycka, brand eller dödsfall.

Ansvarig: Prefekt eller krisgrupp, se styrdokument för krisorganisationen

  • Kontakta berörd prefekt/avdelningschef för att få fram uppgifter om anställds adresser i utlandet, adresser till anhöriga och till det utländska universitetets kontaktperson. För studenter finns uppgifterna säkrast att hämta hos US. Institutionen kan även kontakta studiekamrater utomlands.
  • Vid behov kan någon från Högskolan resa till olycksplatsen.
  • Ring SOS Köpenhamn för information om hemtransport och dylikt.

Olycka som drabbar utländska studenter/lärare vid Högskolan

Ansvarig: Prefekt eller krisgrupp, se styrdokument för krisorganisationen

  • Utse, vid behov, kontaktperson (fadder, vän, kollega etc.) som kan vara närvarande för känslomässigt stöd och för tolkning om språkproblem uppstår.
  • Kontakta anhöriga via telefon efter samråd med drabbad person (om detta är möjligt).
  • Informera, i samråd med anhöriga, arbets- och studiekamrater vid utländsk skola.

Glöm inte, att vid behov, kontakta skyddsombud!