Produktion av nästa generations drivlinor i Sverige

Målet med projektet är att skapa förutsättningar för kontinuerlig innovationsförmåga och utveckling kopplat till elektriska drivlinor samt effektiva värdekedjor för produktion i Sverige.

Bild - drivlinor

Vägtrafiken har, en, en avsevärd miljöpåverkan genom utsläpp av försurande, gödande och ozonbildande ämnen och har dessutom en negativ effekt på människors hälsa. Stora utsläpp av koldioxid har dessutom en betydande inverkan på växthuseffekten. Kraven på begränsning av utsläpp från fordon med förbränningsmotorer skärps därför kraftigt. Utvecklingen går alltmer emot olika former av elektriskt framdrivna fordon, initialt med en ökad andel hybridisering och på sikt en allt större andel elbilar. På flera håll i världen, framför allt i Kina, förekommer incitament för att etablering av produktion för elektriska fordon ska ske. Det är fullt möjligt, till och med sannolikt, att vi närmar oss ett teknikskifte från förbränningsmotorer till elektriska drivlinor. Detta kommer att kräva stora insatser inom svensk fordonsindustri, inklusive en beredskap att kunna ställa om produktionen till andra produkter än de som tillverkas idag.

 

Utdrag från slutrapporten UDI steg 1

Fordonsindustrin står mitt i ett teknikskifte mot elektriska drivlinor och en av de största utmaningarna för att förbli konkurrenskraftig i det rådande snabba teknikskiftet är att kostnadseffektivt kunna ställa om befintlig produktion för tillverkning av de nya drivlinorna. En utmaning är att förbli konkurrenskraftig med en ökande variantflora och att snabbt och kostnadseffektivt kunna ställa om befintlig produktion kontinuerligt över tid. I projektet har de behov som denna omställning ger upphov till kartlagts och åtgärder för att möta dessa har identifierats, detta för att långsiktigt säkra en effektiv och hållbar produktion av elektriska drivlinor i Sverige. Lösningen som identifierats omfattar ett innovativt produktionskoncept där man snabbt och kostnadseffektivt kan förändra produktion i samband med att ny teknik och nya produkter introduceras. Som en viktig del i arbetet har jämställdhetsperspektiv beaktats, både i själva projektgruppen och i de lösningar och behov som identifieras som ett resultat av projektet.

Projektet har identifierat ett förslag till en lösning som huvudsakligen består av (1) snabb utvecklingsmetodik, (2) rekonfigurerbar produktion (3) Virtuell produktionsutveckling. Människan, strukturer, kompetens och jämställdhetsperspektiv är naturligt integrerad i de olika dellösningarna. Förutsättningar för genomförande av ett steg 2 har också sammanställts. Ett väl fungerande konsortie har formats.

De projektparter som ingått i steg 1 samt de tillkommande parterna i ett steg 2 är väl förberedda att anta utmaningen och utveckla dellösningarna för en kommande implementation. Förberedelser pågår för det fortsatta arbetet genom att ett utvecklingslab sätts upp i anslutning Assar Industrial Innovation Arena där projektparterna erbjuds synnerligen goda möjligheter till innovativ samverkan. Inom projektet har kunskapsbehov identifierats, dellösningar beskrivits samt planer och logik för ett fortsatt samverkansprojekt sammanställts.

Konsortiet har utöver kontinuerliga kontakter projektparterna emellan haft månadsvisa projektmöten där samverkan och uppföljning skett kopplat till arbetspaketen. Detta har medfört att ett konsortie med goda förutsättningar för fortsatt arbete har formats. Information delas med stort förtroende och projektparterna kan därför samverka med "högt i tak" på ett sätt där goda idéer verkligen kan tas till vara. Ur jämställdhetshänseende har projektet hela tiden legat inom 40/60 i könsfördelning och deltagande från EDCS har hjälpt till att belysa jämställdhetsperspektiv.

Leif Pehrsson

Projektledare: Leif Pehrsson

Projektledare

Leif Pehrsson
Institutionen för ingenjörsvetenskap
Lektor i automatiseringsteknik

E-post: leif.pehrsson@his.se
Arbete: 0500-448542
Rum: PA220B

Projektets längd

PROJEKTTID:
Steg 1: 2017-04-05 – 2018-01-18
Steg 2: 2018-05-23 – 2020-08-27

BUDGET:
Steg 1: 1 075 000 SEK
Steg 2: 9 526 000 SEK

FINANSIERAD AV:
Vinnova – Utmaningsdriven innovation

PROJEKT PARTNERS:
• IDC West Sweden AB
• LEAX GROUP AB
• Lunds universitet
• Tekniska Högskolan i Jönköping
• Volvo Lastvagnar Aktiebolag
• Volvo Personvagnar Aktiebolag
• XYLEM WATER SOLUTIONS MANUFACTURING AB
• ÅF-INDUSTRY AB 

Medverkande forskare:
• Amos Ng, Professor
• Leif Pehrsson, PhD
• Stefan Ericson, PhD