Avslutade forskningsprojekt: Ekologisk modellering

2015-2018 Människans utökade markanvändning med jord- och skogsbruk är globalt sett en av de största faktorerna till minskad biologisk mångfald. Denna exploatering har i sin tur också lett till ökade tillförsel av växthusgaser och minskad kolinlagring. Sveriges nollvision med att inte ha något nettoutsläpp av växthusgaser 2050 innebär att samhället behöver övergå till att i stor utsträckning använda biobränslen och biobaserade material. Det kommer innebära stora framtida förändringar i markanvändning som kräver att vi också bedömer den förändrade miljöpåverkan som kan uppstå.

2020-2023 Det marina algbältet är en av de mest aktiva primärproducerande miljöerna i havet. Det har en stor mångfald av djur inklusive manteldjur, bärgardjur, slem-/kalkrörs- och rygghuvudsmaskar samt spöke räkor. Globalt finns det över 7000 arter med cirka 250 arter från Norge. Kunskapen om deras taxonomi och utbredning är dålig. Exemplar i museums samlingar är ofta ganska gamla och felaktigt bestämda. Många av dessa taxa inkluderar invasiva främmande arter som orsakar höga ekonomiska skador vid akvakulturer och skeppstransport. Det är därför vi snarast behöver en fältinventering för att samla in arter från Skagerrak upp till 70°N i Norge. Med morfologiska och molekylära metoder kommer vi bestämma arter och lär oss mer om deras utbredning.

2019-2021 Sverige och de allra flesta andra länderna i världen har enats om att bevara biologisk mångfald, det vill säga variationen av arter och naturmiljöer. Vi behöver biologisk mångfald som är grunden till ekosystemtjänster. Några exempel på ekosystemtjänster är kolinbindning som bromsar global uppvärmning, vattenrening som ger oss rent dricksvatten och pollinering som ger oss goda skördar.

2019-2021 Vi har nog alla sett ett bi landa på en blomma. Biet är en av våra pollinatörer – de som ger oss våra livsviktiga grödor. Faktum är att bin är nödvändiga för mänsklighetens överlevnad. De senaste årens rapporter visar dock att våra bin inte mår så bra. Därför ska vi i vårt forskningsprojekt, BIstånd till nordiska bin, jämföra biraser som idag används inom svensk och norsk biodling. Vilka egenskaper kan tillsammans utgöra framtidens bi?

2021 Invasiva främmande arter kan påverka den biologiska mångfalden eftersom de kan konkurrera ut inhemska arter eller sprida smittor. Konsekvenserna av främmande arter är ofta mycket kostsamma. Det är därför viktigt att upptäcka icke inhemska arter så tidigt som möjligt för att kunna bekämpa dem. Hur är situationen i Vänern? Forskare vid Högskolan i Skövde ska genomföra en förstudie med syftet att inventera invasiva främmande kräftdjur i landets största sjö. Bakom uppdraget står Vänerns vattenvårdsförbund och länsstyrelserna runt Vänern.

2013-2016 Den europeiska kommissionen håller på att förändra sina fiskekvoter, från ett system som bygger på säkerhetsbuffertar mot överfiske till ett system som bygger på ett långsiktigt hållbart fiske där fångsterna ändå kan maximeras (maximum sustainable yield; MSY). Kommissionen har för avsikt att ta hänsyn till hela ekosystemen när kvoter föreslås. Det saknas för närvarande en utvecklad metodik för att leverera sådana kvoter, dels på grund av svårigheter med att koppla ihop påverkan av olika miljöfaktorer på fiskebeståndens storlek, och dels på grund av svårigheter med att kombinera MSY-kvoter för flera arter.

2015 Tänk dig att en smittsam djursjukdom bryter ut. Tänk dig att de som ska bekämpa sjukdomen kan resa framåt i tiden. Tänk dig att de gör det med hjälp av en simuleringsmodell som visar hur smittan kommer att sprida sig vidare.

2019-2024 Den pågående förlusten av biodiversitet gör att det finns ett stort behov av en bättre övervakning av terrestriska och akvatiska arter i deras naturliga habitat, särskilt av hotade, invasiva eller svårtillgängliga arter. I projektet kommer man genomföra studier för att utveckla nya metoder vars resultat ska integreras i löpande miljöövervaknings- och åtgärdsprogram.

2008-2015 I detta forskningsprojekt studeras olika föreslagna orsaker till minskningen av Vätternrödingen genom en kombination av fältexperiment, analys av historiska data och modellanalyser. Den erhållna kunskapen kan ge insikter i hur förvaltningen av Vätterns unika storröding eventuellt behöver förändras för att underlätta en återhämtning av beståndet.

2016 Göta älv är Sveriges största vattendrag. Älven används av många olika intressen. Den fungerar som vattentäkt för dricksvatten används av industrin för kyl- och processvatten, som recipient för avloppsvatten, för kraftproduktion och som farled. Människan utnyttjande av älven påverkar vattenekosystemen negativt. Projektet har haft som mål att samla in kunskap om alla de stora sötvattensmusselarternas förekomster i Göta älvs vattensystem från Vänern till havet. Det finns stora kunskapsluckor över musslornas förekomster i Sverige, särskilt de mer vanligt förekommande arterna.

2019-2024 Ekologi som vetenskap har saknat en generell vetenskaplig teori som gör förutsägelser om ekologiska fenomen på olika nivåer, men nu finns en kandidat till en sådan teori. Denna kallas för den Metaboliska Teorin för Ekologi (MTE) och utgår från att energianvändning (metabolism) är en central process för alla organismer som delvis kan förutsägas utifrån organismens storlek och sedan användas för att göra förutsägelser av ekologiska processer på populations- och samhällsnivå. I vissa kretsar finns dock skepsis mot MTE som en generell teori, och det empiriska stödet hittills är blandat. I detta projekt ska olika förutsägelser från MTE undersökas för att testa teorin och om den eventuellt behöver modifieras för att bli ”bättre”.

2013-2016 Hornborgasjön har, liksom många andra sjöar och våtmarker, i ett par hundra år tagits i anspråk för utökning av jord- och skogsbruksmark. Vid Hornborgasjön genomfördes fem vattennivåsänkningar och fram till 1930-talet var sjön nästan helt torrlagd. Sjön växte igen med strandskog, buskar, starr och vass. Efter ett regeringsbeslut påbörjades under den senare delen av 1980-talet en restaurering för att återskapa fågelsjön. Vass frästes bort, och skogs- och buskmark avverkades. En höjning av vattenståndet påbörjades 1992 och avslutades 1995.

2017-2020 För att avgöra hur miljöfarligt ett industriellt avloppsvatten kan vara görs kemiska analyser och biologiska tester, så kallad KIU-metodik (Karakterisering av Industriella Utsläpp). Här ingår det bland annat att påvisa om det finns ämnen eller kombinationer av ämnen som är giftiga för organismer och som i sin tur kan påverka ekosystemen negativt. Med ny forskning och utveckling av olika biomarkörer kan metodiken kring analys av vattnens giftighet förbättras och analyser effektiviseras.

2023-2024 I detta projekt samverkar forskare vid Högskolan i Skövde med Kinnekulle Energi AB, Götene kommun och Biosfärområde Vänerskärgården för att stärka den biologiska mångfalden inom det landskap som Kinnekulle Energi har sitt kraftledningsnätverk.