För att stödja studenternas lärande i att vårda på bästa sätt krävs tydliga didaktiska strategier. Dessa syftar till att vara ett stöd vid utformande av kurser, och undervisnings- och examinationsmoment. På denna sida presenteras de ställningstaganden som gjorts gällande didaktiska utgångspunkter och pedagogisk grundsyn.
Vår vision
Sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan i Skövde – här utbildas framtidens sjuksköterskor för en hållbar vård i det digitala samhället
Vision för utbildningen
Mål kopplade till visionen
Nära samverkan med vårdverksamheter
Utbildningen är förankrad i institutionens tema Hälsa och digitalisering för hållbar utveckling
Ett framstående kliniskt träningscenter (KTC)
Tydliga och förankrade didaktiska strategier för ett studentaktivt lärande.
Sjuksköterskeprogrammets didaktiska strategier
Sjuksköterskeprogrammets didaktiska strategier har som målsättning att främja ett studentaktivt lärande i utvecklingen till sjuksköterskor som trygga i sin profession och är rustade för att ge en god och säker vård i det digitala samhället utifrån ett etiskt patientperspektiv.
Strategierna ligger till grund för de utbildnings- och examinationsformer som används och utvecklas i programmet.
De didaktiska strategierna
Det etiska patientperspektivet innebär att patientens självbestämmande, värdighet, integritet och sårbarhet beaktas. Patientens egna perspektiv på hälsa och sjukdom är centralt.
Tidigt i programmet får studenterna tillägna sig kunskaper i ett etiskt patientperspektiv som sedan utvecklas och fördjupas. Senare i programmet fördjupas patientperspektivet ytterligare genom exempelvis ökad komplexitet i vårdandet.
Patientperspektivet ska användas i utbildningens alla delar och framträda i undervisningsformer och examinationer.
Ett kritiskt reflekterande förhållningsätt innebär att utveckla kunnande men också sin förmåga att analysera och värdera kunskap samt se sina begränsningar.
Detta förhållningssätt är viktigt för att kunnat se och värdera patientens behov av vård och för att utveckla sin självkännedom. Det förutsätter ett aktivt och medvetet arbete byggt på reflektion.
Redan från första kursen ingår strategier som stödjer reflektion och utvecklandet av ett kritiskt förhållningssätt. Detta utvecklas och fördjupas under programmet. Successivt ökas kraven på självständighet, förmåga att lösa problem och värdera egna kunskapsbehov samt förmåga att tillämpa ett etiskt förhållningssätt.
Genom hela programmet sker en integrering och sammanflätning av programmets ämnen och kunskapsformer utifrån ett etiskt patientperspektiv och är kritiskt reflekterande, allt i syfte att utveckla sjuksköterskor som är trygga i sin professionskunskap.
Det aktiva lärandet med integrering och sammanflätningar syftar till att främja ett förhållningssätt som präglas av en helhetssyn i såväl undervisning som examinationer.
Sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan i Skövde
Sjuksköterskeutbildningen leder fram till dubbla examina, dels en yrkesexamen och dels en akademisk examen i ämnet omvårdnad vilket gör den till en särskild komplex utbildning.
Ett sjuksköterskeprogram syftar till att stödja studenternas lärande till att nå de nationella målen för sjuksköterskeexamen (riksdagen.se). Högskolan i Skövdes utbildning har ett lokalt mål; visa kunskap och färdigheter relaterat till hälsa och digitalisering för hållbar utveckling inom sjuksköterskans kompetensområde.
Programmet är uppbyggt av ett flertal kurser i olika ämnen (Omvårdnad, Biomedicin, Folkhälsovetenskap) som tillsammans utgör grunden för sjuksköterskans professionskunskaper.
De didaktiska strategierna vid Högskolan i Skövdes sjuksköterskeprogram utgår från en pedagogisk grundsyn där studenten tar ett aktivt ansvar för sitt lärande och sin kunskapsutveckling, det vill säga ett studentaktivt lärande.
Lärandet ses som en fortgående process hos den enskilde individen, som aktivt reflekterar och söker kunskap utifrån frågor och problem i relation till uppställda kursmål. Lärandet sker enskilt men stöds, tydliggörs och utvecklas i relation till andra personer, som andra studenter, lärare, patienter, närstående, handledande sjuksköterskor samt övrig vårdpersonal.
Genom reflektion och kritiskt tänkande kan ny kunskap integreras med tidigare förståelse och erfarenheter. På så sätt kan studenterna stödjas i sin yrkesmässiga växt för att på ett etiskt medvetet sätt kunna tillämpa kunskaperna i vårdandet.
Vårdvetenskapens didaktik innebär konsten att undervisa och stödja lärandet i att vårda.
Vårdvetenskapens didaktik har en ontologisk och epistemologisk grund i livsvärldsperspektivet (Ekeberg, M. (2019) Lärande och reflektion med livsvärlden som grund i Berglund, M. & Reflektion i lärande och vård – en utmaning för sjuksköterskan), där reflektion betonas som central för lärandet.
En didaktisk utmaning är att stödja och vägleda reflektionsprocesser för att fördjupa förståelsen av vårdandet. De strategier som används för att stödja lärandet bör vara i linje med ämnet, där patienten betraktas som en hel och kännande person. Centralt inom vårdvetenskapens didaktik är sammanflätning av olika ämnen samt kunskapsformer – Episteme (teoretisk), Techne (praktisk) och Fronesis (praktisk klokhet) – till professionskunskaper.
Den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetens omfattar både det vetenskapliga kunskapsområdet och det patientnära arbetet grundat i en humanistisk människosyn.
Säker vård utgör en grund för all vård vilket säkerställs genom kärnkompetenserna: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling och informatik.
Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområde enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (pdf) är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa, lindra lidande oh främja en värdig död. Enligt ICN:s etiska kod ska sjuksköterskan arbeta för en bättre och hållbar framtid för alla människor.
Hållbar vård är vård som tillgodoser både patienternas och medarbetarnas behov, den ska förutom att vara socialt hållbar också vara hållbar utifrån ekonomiska och miljömässiga aspekter. Omställningen till en god och nära vård är en hjälp att klara välfärdens utmaningar. Omställningen innebär att vården är mer personcentrerad, sammanhållen, proaktiv och hälsofrämjande delvis med stöd av digitala lösningar.
