Undervisnings- och examinationsformer
De olika formerna
-
För att visualisera patientperspektivet används självbiografier, filmer eller berättelser från patienter och närstående som lever med olika sjukdomar och hälsoproblem.
I dessa kan olika perspektiv, fenomen och begrepp relevanta för sjuksköterskan analyseras och beskrivas. Avsikten är att patientperspektivet ska problematiseras för att utveckla en förståelse för patienters skiftande erfarenheter och behov beroende på livssituation och sammanhang.
Teoretiska begrepp kan på detta sätt levandegöras och diskuteras i relation till vetenskap samt på ett meningsfullt sätt integreras med tidigare erfarenheter och kunskaper. De frågeställningar som används i relation till filmer, biografier och berättelser ska följa en progression beroende på nivå så att studenternas kunskaper genom utbildningen successivt utvecklas mot högre grad av abstraktion och fördjupad förståelse.
Inför filmseminarier kan studenterna exempelvis uppmanas att läsa en vetenskaplig artikel som belyser ett fenomen av betydelse för omvårdnad, till exempel ensamhet. För att rikta studenternas uppmärksamhet mot innehållet i filmerna används frågor som:
- Vilka omvårdnadsbegrepp och fenomen kan tydliggöras och problematiseras med hjälp av filmen?
- Vad kan vi lära oss om människors existentiella villkor?
- Vad kan vi lära oss om det mellanmänskliga – intersubjektiviteten?
- Hur beaktas jämställdhet och likabehandling?
Dessutom kan en sjukdom analyseras utifrån hur det är att leva med den (illness) och hur sjukdomen erfars utifrån ett mer medicinskt perspektiv (disease). Det är även av betydelse att reflektera över patientens, närståendes, sjuksköterskans samt läkarens perspektiv på vad en sjukdom/ohälsa är och innebär.
-
Detta är en läraktivitet med avsikt att träna studenternas professionella tänkande och beslutsfattande. Det innebär träning i att definiera, förstå och analysera olika situationer samt fatta beslut i sjuksköterskerollen.
Case bör vara autentiska och skrivna utifrån verkliga händelser med all sin komplexitet, de bör vara dilemman och frågeställningar att hantera, det vill säga där det inte bara finns en lösning eller ett givet svar. Case bör vara open-ended, det vill säga ha mer än en möjlig tolkning.
Casepedagogik innebär att studenterna får en autentisk berättelse om en patient som drabbats av ohälsa och sjukdom. De arbetar sedan i grupp med att identifiera problem och kunskapsluckor, därefter söker de och bearbetar information som de senare i helklass får redovisa och diskutera.
Genom detta sätt att arbeta vävs kunskaper från biomedicin och omvårdnad samman och studenterna lär utifrån autentiska patientsituationer, vilket ofta innebär att patienten har flera sjukdomar och hälsofaktorer att ta hänsyn till
-
Föreläsningar används i syfte att inspirera och förklara kursernas innehåll. Inom ramen för formen föreläsningar tillämpas samtliga didaktiska strategier.
Inför föreläsningar kan material anges att läsa ”förläsa”, så att studenterna kan vara mer aktiva under föreläsningen.
Flipped Classroom
Vid traditionella föreläsningar förväntas studenterna själva ta till sig materialet utanför klassrummet. Metoden "omvänt klassrum" (Flipped Classroom) vänder på detta och utnyttjar tiden i klassrummet till att låta studenten vara aktiva i sitt lärande i till exempel diskussioner och problemlösning.
Innan studenter och lärare ses i klassrummet har studenterna tagit del av exempelvis en inspelad föreläsning, film eller annat material och/eller skickat frågor de önskar få diskutera. Syftet är att studenterna på så vis ska vara förberedda när de kommer in i klassrummet och att läraren – istället för att ägna tiden åt en genomgång – kan lägga all tid på att ge eleverna mer individuell hjälp med frågor, fördjupning och så vidare.
Flipped Classroom har ofta som mål att:
- effektivisera tiden när studenter och lärare träffas
- öka studenternas kontroll över sitt eget lärande
- öka interaktiviteten mellan studenterna.
Inspelade föreläsningar
Då sjuksköterskeprogrammet är en campusutbildning ska inspelade föreläsningar användas utifrån ett pedagogiskt syfte, exempelvis för att förbereda inför Flipped Classroom eller ett seminarium.
Inspelat material kan användas för att möta specifika problem som studenterna står inför i en kurs. Inspelat material har den stora fördelen att studenterna kan titta på det flera gånger och pausa för reflektion eller för att ta anteckningar.
-
Seminarium är en examinationsform där samtliga deltagare måste vara aktiva och prestera i relation till de kursmål som examineras.
Seminariet leds av en lärare men kan ha inslag av att vara studentlett. I seminariet är den utforskande dialogen central. Denna dialog stöds av argumentativ dialog mellan studenter med hjälp att ställa och besvara frågor (Sokrates dialog).
-
Peer learning är en pedagogisk modell som lägger tonvikten på ett studentaktiverande arbetssätt där studenter uppnår färdigheter och kunskaper tillsammans. Ordet peer betyder jämbördig, och avser medstudent eller kurskamrat. Ibland kallas peer learning också för kamratlärande eller lärande i par.
Peer learning används i olika lärsituationer, exempelvis vid uppsatshandledning i grupp. Där utgör läraktivitetskorten ett stöd för studenternas gemensamma aktivitet. Andra exempel där peer learning används är vid VFU och på KTC.
Centralt är att studenterna, förutom att träna och lösa en uppgift tillsammans, tränas i att ge varandra feedback. På så vis tränas det reflekterande kritiska förhållningssättet.
-
Strukturerade läraktiviteter, det vill säga läraktivitetskort, syftar till att fördjupa och utveckla studentens personliga och professionella kunskap genom att integrera teori och praxis.
Läs mer om läraktivitetskort och vad det innebär.
-
Artificiell intelligens (AI) har blivit alltmer relevant inom sjukvården och påverkar även utbildningen av sjuksköterskor.
Ökad medvetenhet och utbildning:
- Sjuksköterskestudenter bör vara medvetna om AI-teknikens potential och begränsningar. Utbildningsprogrammen bör inkludera kurser som introducerar AI, dess tillämpningar inom vårdsektorn och etiska överväganden.
- Studenter bör lära sig om AI-baserade verktyg som kan hjälpa till med diagnos, behandlingsplanering och övervakning av patienter.
Etiska Aspekter:
- AI ställer oss inför etiska frågor. Sjuksköterskestudenter bör diskutera och reflektera över dessa frågor, inklusive integritet, ansvar och rättvisa.
- Utbildningen bör inkludera fallstudier och diskussioner om hur AI kan påverka patientvård och professionell praxis.
Klinisk Tillämpning:
- Sjuksköterskestudenter bör förstå hur AI används i klinisk praxis. Detta inkluderar att lära sig om AI-baserade diagnosverktyg, vårdplanering och övervakning av patienter.
- Vårdverksamheterna (VFU) bör erbjuda möjligheter att arbeta med AI-system och förstå deras roll i patientvården.
Framtidens Kompetenser:
- Framtidens sjuksköterskor kommer att behöva kunskap om AI för att vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.
- Utbildningen bör fokusera på att utveckla kompetenser som att tolka AI-resultat, samarbeta med AI-system och använda AI för att förbättra patientvården.
Forskning och Utveckling:
- Sjuksköterskeutbildningen bör belysa forskning inom AI och vård samt utforska AI-teknikens möjligheter och utmaningar.
Sammanfattningsvis är AI en integrerad del av framtidens sjukvård, och sjuksköterskeutbildningen bör förbereda studenter på denna utveckling. Genom att förstå AI:s potential och etiska aspekter kan sjuksköterskor vara bättre rustade att möta de utmaningar och möjligheter som tekniken erbjuder.
AI och framställande av texter
AI medför särskilda utmaningar när det gäller att bedöma studenters kunskaper i skriftliga inlämningsuppgifter. Studenten ansvarar alltid för sin egen text. Om generativ AI har använts på något sätt vid framställning av en text som ligger till grund för examination behöver det redovisas i texten.
Generativ AI ska användas med stor försiktighet och enbart i syfte att förbättra textens språk och läsbarhet, om inte annat anges i uppgiftens instruktioner.
Om generativ AI eller AI-assisterad teknologi använts vid framställningen av text måste följande uttalande inkluderas i slutet av texten, direkt innan rubriken "Referenser":
Redovisning av användning av generativ artificiell intelligens (AI) och AI-assisterade teknologier i skrivprocessen: Under arbetet med den här texten har författaren/na använt [ange namn på de verktyg som använts] i syfte att [ange ändamålet med användningen]. Efter användning av verktyget har författaren/na noggrant gått igenom och reviderat texten och tar fullt ansvar för innehållet i texten.
-
Enligt 1§, 10 kapitlet i högskoleförordningen får disciplinära åtgärder vidtas "mot studenter som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas".
I förordningstexten används termen "vilseleda" som en handling som leder fram till fusk. Försök till vilseledande kan uppstå i olika situationer, exempelvis om en student:
- använder otillåtna hjälpmedel
- samarbetar med annan student eller person vid individuella prov fastän samarbete inte är tillåtet
- använder sig av skrivningar och material från olika källor, som böcker, vetenskapliga artiklar, rapporter, webben utan att referens anges (plagiat)
- använder sig av språkövergripande plagiering, det vill säga en direktöversättning av en originalkälla.
Högskoleförordningens skrivning "försöker vilseleda" pekar även på att det krävs ett uppsåt, alltså att det är ett medvetet agerande från studentens sida, för att handlingen ska betraktas som fusk. Studenten ska alltså avsiktligt försökt att vilseleda läsaren.
Mer information finns i riktlinjer för Hantering av disciplinära ärenden rörande studenter (pdf).
Notera att det inte heller är tillåtet att kopiera egna texter som lämnats in till examination tidigare utan att ange källa, så kallad självplagiering. Självplagiering innebär att studenten lämnar in en text som är identisk med en text som tidigare har skrivits och lämnats in av samma person.
Det är dock tillåtet att göra så om studenten har refererat till den tidigare texten eller angett den som ett citat. I samförstånd med läraren kan det dock vara tillåtet att ta delar av tidigare inlämningar vid till exempel utveckling av en projektplan till ett examensarbete utan att referera eller anger ett citat.
Ouriginal
För att säkerställa att studieuppgifterna inte innehåller plagiat används Ouriginal för alla skriftliga uppgifter. Ouriginal är ett automatiserat system som används för att kontrollera att skrivna texter inte innehåller plagiat av andra personers texter utan att källan anges.
Ouriginal kontrollerar det inlämnade materialet mot internet, material från förlag och tidigare inskickat studentmaterial och kan identifiera meningar, stycken eller hela texter som är alltför lika textstycken som skrivits av andra. Var därför noga med att redan från början ange källor (referenser) i din uppgift och att inte använda samma formuleringar som i källan utom vid direkta citat (som omges av citationstecken).
