Sonja Leidenberger

CLANCY-projektet kommer att öka Nordsjöregionens kapacitet att bevara klimatanpassade, ekosystem med biologisk mångfald genom att hitta ett sätt att hantera den kinesiska ullhandskrabban.

Den pågående förlusten av biodiversitet gör att det finns ett stort behov av en bättre övervakning av terrestriska och akvatiska arter i deras naturliga habitat, särskilt av hotade, invasiva eller svårtillgängliga arter. I projektet kommer man genomföra studier för att utveckla nya metoder vars resultat ska integreras i löpande miljöövervaknings- och åtgärdsprogram.

Det marina algbältet är en av de mest aktiva primärproducerande miljöerna i havet. Det har en stor mångfald av djur inklusive manteldjur, bärgardjur, slem-/kalkrörs- och rygghuvudsmaskar samt spöke räkor. Globalt finns det över 7000 arter med cirka 250 arter från Norge. Kunskapen om deras taxonomi och utbredning är dålig. Exemplar i museums samlingar är ofta ganska gamla och felaktigt bestämda. Många av dessa taxa inkluderar invasiva främmande arter som orsakar höga ekonomiska skador vid akvakulturer och skeppstransport. Det är därför vi snarast behöver en fältinventering för att samla in arter från Skagerrak upp till 70°N i Norge. Med morfologiska och molekylära metoder kommer vi bestämma arter och lär oss mer om deras utbredning.

Vi har nog alla sett ett bi landa på en blomma. Biet är en av våra pollinatörer – de som ger oss våra livsviktiga grödor. Faktum är att bin är nödvändiga för mänsklighetens överlevnad. De senaste årens rapporter visar dock att våra bin inte mår så bra. Därför ska vi i vårt forskningsprojekt, BIstånd till nordiska bin, jämföra biraser som idag används inom svensk och norsk biodling. Vilka egenskaper kan tillsammans utgöra framtidens bi?

Sverige och de allra flesta andra länderna i världen har enats om att bevara biologisk mångfald, det vill säga variationen av arter och naturmiljöer. Vi behöver biologisk mångfald som är grunden till ekosystemtjänster. Några exempel på ekosystemtjänster är kolinbindning som bromsar global uppvärmning, vattenrening som ger oss rent dricksvatten och pollinering som ger oss goda skördar.

Invasiva främmande arter kan påverka den biologiska mångfalden eftersom de kan konkurrera ut inhemska arter eller sprida smittor. Konsekvenserna av främmande arter är ofta mycket kostsamma. Det är därför viktigt att upptäcka icke inhemska arter så tidigt som möjligt för att kunna bekämpa dem. Hur är situationen i Vänern? Forskare vid Högskolan i Skövde ska genomföra en förstudie med syftet att inventera invasiva främmande kräftdjur i landets största sjö. Bakom uppdraget står Vänerns vattenvårdsförbund och länsstyrelserna runt Vänern.