Tomas Jonsson
Professor i biovetenskap
Institutionen för biovetenskap
Rum G2241
Lärare inom ekologi, evolution och organismbiologi på kandidatprogrammet "Ekologi och hållbar utveckling". Forskningsledare för gruppen Ekologisk Modellering inom forskningsmiljön Systembiologi. Ledamot i rådet för docentprövning.
Mina huvudsakliga arbetsuppgifter omfattar undervisning inom ekologi, evolution och organismbiologi på kandidatprogrammet Ekologi och hållbar utveckling samt forskning inom teoretisk ekologi. Det senare innebär ofta användande av matematiska modeller för att studera ekologiska system.
Forskning
Min forskning bedrivs inom forskningsgruppen Ekologisk modellering inom forskningsmiljön Systembiologi. Jag har ett brett forskningsintresse inom populations- och samhällsekologi men med det gemensamma målet att öka kunskapen om:
- hur arter interagerar med varandra och sin miljö,
- konsekvenserna, på flera nivåer, av sådana interaktioner, och
- hur störningar, huvudsakligen mänskligt orsakade såsom habitat fragmentering och klimatförändringar, påverkar arter och de ekosystem de lever i.
Populärvetenskaplig beskrivning av min forskning i samband med professorsinstallation 2021:
Forskning
Publikationer
Projekt
Min Forskning
En födoväv beskriver vem som äter vem i ett ekosystem och utgörs av många sammankopplade födokedjor. Min doktorsexamen fokuserade på mönster i och konsekvenser av fördelningen av kroppsstorlekar i sådana vävar, till exempel hur mycket ökar kroppsstorleken med varje nivå i näringskedjor i olika ekosystem och har detta någon betydelse för systemets känslighet för störningar.
Ända sedan dess har ett återkommande tema i min forskning varit, och utgörs fortfarande, av olika aspekter av födovävar. Här använder jag ofta teoretiska tillvägagångssätt, såsom matematisk modellering, för att studera konsekvenser av predator-bytesinteraktioner (så kallade trofiska interaktioner) på populationer samt ekosystems struktur och funktion.
Under den senaste tioårsperioden har mycket av min forskning sorteras under fyra olika (men besläktade) teman (se nedan för detaljer):
- Utveckling av den metaboliska teorin för ekologi för att förutsäga ekologiska fenomen på olika nivåer
- Kombinering av geografiska informationssystems (GIS) med en ekologisk modell för att skatta förhållandena för biologisk diversitet på landskapsnivå
- Förbättrad förståelse av ekosystemfunktioner med hjälp av födovävsekologi (i nära samarbete med SLU-Uppsala)
- Födovävar som ett verktyg för förbättrad förståelse av fiskbestånd i Sveriges stora sjöar (i samarbete med SLU och länsstyrelser)
Teoretiska angreppssätt, som matematisk modellering, utgör en viktig del i dessa projekt. Teoretisk forskning bör dock inte leva ett liv för sig själv, utan det måste finnas ett samspel mellan teori och empiriska observationer i fält. Den forskning jag bedriver uppfyller detta krav genom en blandning av teoretiska och experimentella tekniker såväl som analys av data från observationer i fält.
Akademiska examina och nivåer
Professor in Ecology, University of Skövde, 2019
Associate Professor of Theoretical ecology, University of Skövde, 2007
PhD, Linköping University, 1998.
BSc, Linköping University, 1990.
Researcher identity
ORCID: 0000-0002-5234-9576
Researcher ID: G-1787-2013
Akademiska positioner
- 2019 – : Professor i Biovetenskap med inriktning mot Teoretisk Ekologi vid avdelningen för Biologi och bioinformatik, Institutionen för Biovetenskap, Högskolan i Skövde.
- 2017 – 2019: Universitetslektor i Teoretisk ekologi vid avdelningen för Biologi och bioinformatik, Institutionen för Biovetenskap, Högskolan i Skövde.
- 2012 – 2016: Forskare i Teoretisk populationsekologi vid institutionen för Ekologi, SLU - Uppsala.
- 2001 – 2012: Universitetslektor i Teoretisk ekologi vid avdelningen för Ekologi, Institutionen för Biovetenskap, Högskolan i Skövde.
- 1999 – 2000: Postdoktor vid Rockefeller University, New York, NY, USA.
- 1998: vik. Universitetslektor vid Avdelningen för Biologi, Linköpings universitet.
- 1992 – 1998: Doktorand vid Avdelningen för Biologi, Linköpings universitet.
- 1990 – 1992: vik. Högskoleadjunkt vid Avdelningen för Biologi, Linköpings universitet.
Färdiga doktorander
- Kate Wootton (“Love (eating) thy neighbour?”), Disputation vid SLU - Uppsala: 2020 (Biträdande handledare)
- Eve Roubinet (“Food webs in agroecosystems - implications for biological control of insect pests”), Disputation vid SLU - Uppsala: 2016 (Biträdande handledare)
- Sofia Berg ("Community robustness analysis: theoretical approaches to identifying keystone structures in ecological communities"), Disputation vid Linköpings universitet: 2013 (Huvudhandledare)
- Malin Setzer ("The decline of great Arctic charr in Lake Vättern – empirical and theoretical analyses of suggested causes"), Disputation vid Linköpings universitet: 2012 (Huvudhandledare)
- Patrik Karlsson ("Food webs, models and species extinctions in a stochastic environment"). Disputation vid Lunds universitet: 2007 (Huvudhandledare)
2024
PLOS ONE
2024. Artikel.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0309664
Ecological Modelling
2024. Artikel.
https://doi.org/10.1016/j.ecolmodel.2024.110703
Fisheries Management and Ecology
2024. Artikel.
https://doi.org/10.1111/fme.12723
2023
Scientific Reports
2023. Artikel.
https://doi.org/10.1038/s41598-023-43743-1
Ecology
2023. Artikel.
https://doi.org/10.1002/ecy.4101
Functional Ecology
2023. Artikel.
https://doi.org/10.1111/1365-2435.13954
2022
PLOS ONE
2022. Artikel.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0251896
2021
2020
2019
2018
2017
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2007
2006
2005
2003
2000
1998
1996
Avslutade projekt
Utveckling av den metaboliska teorin för ekologi
Ekologi som vetenskap har saknat en generell vetenskaplig teori som gör förutsägelser om ekologiska fenomen på olika nivåer, men nu finns en kandidat till en sådan teori. Denna kallas för den Metaboliska Teorin för Ekologi (MTE) och utgår från att energianvändning (metabolism) är en central process för alla organismer som delvis kan förutsägas utifrån organismens storlek och sedan användas för att göra förutsägelser av ekologiska processer på populations- och samhällsnivå. I vissa kretsar finns dock skepsis mot MTE som en generell teori, och det empiriska stödet hittills är blandat. I detta projekt ska olika förutsägelser från MTE undersökas för att testa teorin och om den eventuellt behöver modifieras för att bli ”bättre”.
Januari 2019 - December 2024 SystembiologiBiologiskt mångfaldsindex för mätning, övervakning och skötsel på landskapsnivå
Sverige och de allra flesta andra länderna i världen har enats om att bevara biologisk mångfald, det vill säga variationen av arter och naturmiljöer. Vi behöver biologisk mångfald som är grunden till ekosystemtjänster. Några exempel på ekosystemtjänster är kolinbindning som bromsar global uppvärmning, vattenrening som ger oss rent dricksvatten och pollinering som ger oss goda skördar.
April 2019 - December 2021 SystembiologiUtvärdering av Hornborgasjöns restaurering
Hornborgasjön har, liksom många andra sjöar och våtmarker, i ett par hundra år tagits i anspråk för utökning av jord- och skogsbruksmark. Vid Hornborgasjön genomfördes fem vattennivåsänkningar och fram till 1930-talet var sjön nästan helt torrlagd. Sjön växte igen med strandskog, buskar, starr och vass. Efter ett regeringsbeslut påbörjades under den senare delen av 1980-talet en restaurering för att återskapa fågelsjön. Vass frästes bort, och skogs- och buskmark avverkades. En höjning av vattenståndet påbörjades 1992 och avslutades 1995.
Oktober 2013 - September 2016 SystembiologiStorrödingen i Vättern
I detta forskningsprojekt studeras olika föreslagna orsaker till minskningen av Vätternrödingen genom en kombination av fältexperiment, analys av historiska data och modellanalyser. Den erhållna kunskapen kan ge insikter i hur förvaltningen av Vätterns unika storröding eventuellt behöver förändras för att underlätta en återhämtning av beståndet.
Maj 2008 - April 2015 Systembiologi