God forskningssed

Definitionen av god forskningssed

De samlade etiska kraven på hur god forskning bör bedrivas kan sägas definiera god forskningssed. Nedan följer en introduktion till ämnets viktigaste källor, samt en översikt över vad god forskningssed innebär i praktiken, med relevanta länkar till mer information.

Källor

• Högskolelagen (riksdagen.se) framhåller att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ska värnas i högskolornas verksamhet.
• Lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning (riksdagen.se) definierar oredlighet i forskning och andra relevanta begrepp, och innehåller bestämmelser om forskares och forskningshuvudmäns (det vill säga högskolors och universitets) ansvar för att forskning utförs i enlighet med god forskningssed. Lagen innehåller också information om hur prövning av oredlighet i forskning ska ske, samt om den sedan 2020 nya nationella nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof).
• Den europeiska kodexen för forskningens integritet, reviderad utgåva 2023 (pdf) är obligatorisk att följa för forskning som finansieras genom EU:s ramverksprogram, och hänvisas till av Vetenskapsrådet som vägledande i praktiska, etiska och intellektuella problem som är förenade med forskning (SUHF, 2023: Vägledning för lärosätens arbete med att förebygga, hantera och följa upp misstankar om avvikelser från god forskningssed (pdf)). Kodexen har med andra ord stor vikt i såväl svenska som europeiska diskussioner om och definitioner av vad som utgör såväl god forskningssed som avvikelser från god forskningssed.
• Vetenskapsrådets publikation God forskningssed (vr.se) (2024) diskuterar relevant lagstiftning och etiska krav och rekommendationer mot en bakgrund av frågor som kan aktualiseras i forskningsarbetet, med syftet att orientera, väcka tankar och bidra till diskussion om ansvar och utmaningar inom forskningen.
• Högskolan i Skövdes riktlinjer för hantering av misstanke om oredlighet i forskning och andra avvikelser från god forskningssed (pdf) innehåller en översikt över hur Högskolan arbetar med misstänkta avvikelser från god forskningssed.
• Vid Högskolan i Skövde ansvarar Forskningsetiska rådet för att både öka kunskapen om forskningsetiska frågor genom information, seminarier och annan utbildning, men även att bedöma och utreda misstankar om avvikelser från god forskningssed.

Några grundläggande intressen och krav enligt Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet beskriver fyra grundläggande intressen som alltid måste beaktas, samt krav som gäller för all forskning.

”Forskningsintresset är intresset att bedriva angelägen forskning av hög kvalitet som leder till värdefull kunskap. För att forskning överhuvudtaget ska kunna fylla sin funktion och därmed kunna motiveras med hänvisning till forskningsintresset måste den vara tillförlitlig, i enlighet med ALLEA-kodexens princip om tillförlitlighet.”

”Skyddsintresset är intresset att skydda dem som involveras i forskningen eller på annat sätt påverkas av den. Skyddsintresset är överordnat och ska prioriteras i avvägningar mot andra intressen, inklusive forskningsintresset. Forskningen får inte innebära att grundläggande rättigheter eller värden kränks eller att människor, djur, samhälle, miljö, klimat eller kulturarv utsätts för alltför stor eller oproportionerlig risk eller skada. Detta gäller även när dessa endast påverkas indirekt eller genom forskningens vidare konsekvenser (jämför ALLEA-kodexens principer om respekt och ansvar).”

”Öppenhetsintresset är ett intresse som framhållits allt mer på senare tid. Det handlar om att göra forskningen och dess resultat så tillgängliga som möjligt, vilket kan bidra till främjandet av god forskningssed på många olika sätt (jämför ALLEA-kodexens princip om ärlighet). Öppenhetsintresset måste, liksom forskningsintresset, alltid vägas mot skyddsintresset enligt principen ’så öppet som möjligt, så begränsat som nödvändigt’.”

”Förtroendeintresset handlar om förtroendet för forskningen och för dem som ansvarar för dess utförande, något som är avgörande för att forskningen ska kunna fortsätta vara fri och fylla sin funktion i samhället. Förtroendeintresset får dock inte användas som förevändning för att dölja missförhållanden eller begränsa det fria kunskapssökandet på ett otillbörligt sätt, eftersom det skulle strida mot den grundläggande principen om ärlighet och hota forskningens frihet.”

Se Vetenskapsrådets skrift God forskningssed (vr.se) från 2024, s. 12–14, för kompletterande beskrivningar av och exempel på de fyra intressena.

I Den europeiska kodexen för forskningens integritet, reviderad utgåva 2023 (pdf) anges fyra grundläggande principer för god forskningssed (s. 4):

1. Tillförlitlighet i fråga om att säkerställa forskningens kvalitet, vilket avspeglas i design, metodologi, analys och utnyttjande av resurser.
2. Ärlighet i fråga om att utveckla, genomföra, granska samt rapportera och informera om forskning på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt.
3. Respekt för kolleger, forskningsdeltagare, andra forskningssubjekt, samhälle, ekosystem, kulturarv och miljö.
4. Ansvarighet för forskningen från idé till publicering, för ledning och organisation, för utbildning, handledning och mentorskap samt för dess vidare samhälleliga konsekvenser.

För mer specifika och konkreta exempel på god forskningssed, relaterat till olika aspekter av forskningen, hänvisas till kapitel 2 i kodexen.

Oredlighet och andra avvikelser

Lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning (riksdagen.se) definierar oredlighet som ”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”.

Den europeiska kodexen för forskningens integritet, reviderad utgåva 2023 (pdf) (s. 10) definierar begreppen i mer detalj:

• Fabricering inom forskning definieras som ”att man hittar på data eller resultat och dokumenterar dem som om de vore riktiga”.
• Förfalskning inom forskning definieras som ”att forskningsmaterial, utrustning, bilder eller processer manipuleras, eller att data eller resultat ändras, utelämnas eller undanhålls utan att det är motiverat”.
• Plagiering inom forskning definieras som ”att andra personers arbete eller idéer används utan att den ursprungliga källan anges på korrekt sätt”.

Andra avvikelser från god forskningssed avser, enligt kodexen (s. 10–11, där de benämns ”oacceptabelt beteende”), de avvikelser som inte räknas som oredlighet (det vill säga som inte utgör fabricering, förfalskning eller plagiat) men som ändå ”skadar forskningsprocesserna, försämrar relationerna mellan forskare, undergräver tilliten till och trovärdigheten hos forskningen, utgör ett slöseri med resurser och kan utsätta föremålen för forskningen, försökspersonerna, användarna av forskningsresultaten, samhället eller miljön för onödig skada”. Exempel på sådana avvikelser från god forskningssed, tagna direkt ur kodexen (s. 10–11), inkluderar att:

• Låta bidragsgivare, sponsorer eller andra äventyra forskningsprocessens eller forskningsrapporteringens oberoende och opartiskhet.
• Missbruka en överordnad ställning för att uppmuntra till brott mot forskningens integritet eller främja forskarens egen karriär.
• Försena eller på otillbörligt sätt försvåra arbetet för andra forskare.
• Missbruka statistik, t.ex. för att på ett olämpligt sätt antyda statistisk signifikans.
• Dölja användningen av AI eller automatiserade verktyg vid skapandet av innehåll eller utarbetandet av publikationer.
• Undanhålla forskningsresultat utan goda skäl.
• Dela upp forskningsresultat med det specifika syftet att öka antalet forskningspublikationer (”salamipublicering”).
• Citera selektivt eller felaktigt.
• Utöka bibliografin i en studie i onödan för att vara redaktörer, granskare eller kollegor till lags, eller för att manipulera bibliografiska data.
• Manipulera författarskapet eller förringa andra forskares roll i publikationer.
• Återpublicera stora delar av tidigare egna publikationer, inklusive översättningar, utan att hänvisa till eller citera originalet (”självplagiat”).
• Inrätta, stödja eller medvetet nyttja tidskrifter, utgivare eller andra tjänster som undergräver kontrollen av forskningens kvalitet (rovtidskrifter och ”paper mills”).
• Delta i sammanslutningar av granskare och författare som i maskopi granskar varandras publikationer.
• Vilseleda vid framställning av forskningsresultat, data, medverkan eller intressen.
• Anklaga på ohederligt sätt forskare för oredlighet eller andra oegentligheter.
• Ignorera andras förmodade brott mot forskningens integritet eller dölja institutioners olämpliga åtgärder beträffande oredlighet eller andra överträdelser.

För hanteringen av misstänkta avvikelser från god forskningssed vid Högskolan i Skövde, se våra riktlinjer för hantering av misstanke om oredlighet i forskning och andra avvikelser från god forskningssed (pdf).