Robotar blir en allt större del av vårt vardagliga liv. Vanliga robot-sysslor kan vara att klippa våra gräsmattor och att dammsuga i våra hem. Maurice Lamb, lektor i informationsteknologi, är programansvarig för den helt nya utbildningen Människa-robotinteraktion på Högskolan i Skövde. Han har flyttat till Skövde från USA, bara för att lära svenskar mer om hur vi kan använda robotar inom industrin och i vår vardag.
Att robotar blivit en större del av vår vardag de senaste åren är inte direkt någon nyhet. Robotgräsklippare blir en allt vanligare syn i villakvarteren och fler och fler väljer att låta robotdammsugare stå för dammsugningen. Även inom industrin blir det vanligare att robotar utför svåra, farliga eller monotona moment. Allt för att effektivisera verksamheten och slita mindre på personalen. Men det finns en stor brist på människor som har kunskap och expertis om hur robotar och människor kan och borde interagera med varandra.
Från Ohio till Skaraborg
Maurice Lamb är lektor i informationsteknologi på Högskolan i Skövde. Han är uppvuxen i USA och jobbade fram till nyligen i Cincinnati, Ohio. När Högskolan i Skövde startade sin nya utbildning Människa-robotinteraktion fick Maurice erbjudande att vara programansvarig. Han tackade ja och flytten gick över Atlanten, till Skövde.
– Det var ett stort beslut att flytta till ett annat land, men jag är imponerad över kvaliteten på forskningen i Skövde. Det forskas dessutom betydligt mer här, jämfört med ett lärosäte av samma storlek i USA, säger han.
Science fiction och filosofi
Maurices intresse för robotar började redan när han var liten, genom science fiction. Han blev också intresserad av filosofi, och frågan om vad det betyder för något att tänka. Robotik var egentligen bara nästa naturliga steg. Han menar att robotar nu smyger sig in i vår vardag, utan att vi tänker på att de är just robotar. Självkörande bilar, smarta hus och drönare är bara några exempel. I de fallen krävs oftast någon form av mänsklig input i form av ett kommando, tillsammans med artificiell intelligens, AI. Men det är inte inom de områdena Maurice tror att den stora utvecklingen kommer att ske – den stora framgången kommer att vara inom förbättrad tillgänglighet för personer med funktionshinder.
Idag kan vi se det i de exoskelett som utvecklas för att öka rörligheten hos personer med sämre rörlighet, och i robotarmar om fästs på en rullstol för att öka användarens räckvidd. Robotar kan också användas för att underlätta för personer vars arbeten är monotona och medför skaderisk.
– Det är bra att det blir fler robotar i våra liv, men det är viktigt nu att det finns personer som har kunskap om hur människor och robotar kan interagera med varandra. Företag som utvecklar robotar och system som ska interagera med människor har svårt att rekrytera personer med rätt kompetens.
Kommer att forma framtiden
Ändå blir robotteknologi, både hård- och mjukvara, allt enklare att utveckla och ta del av. Maurice menar att personer med rätt kunskap kommer ha en unik ställning inom att utveckla den här nya teknologin.
– De kommer att vara centrala när det gäller utveckling av ting som formar sättet vi lever på.
Vad som händer inom det här området i framtiden, det är alltså troligtvis upp till de som nu väljer att utbilda sig inom fältet.
– Att erbjuda ett masterprogram i människa-robot-interaktion är ett tydligt steg mot att möta de framtida behov som finns av kompetens inom industriell och samhällsutveckling. Vid Högskolan i Skövde är vi stolta över att erbjuda sådana utbildningsprogram där våra studenter kommer att kunna bidra till de tidiga stadierna för att bilda framtiden för människa-robot-interaktion, säger Paul Hemeren, prefekt på Institutionen för informationsteknologi.
