EU-projektet ”BIstånd till nordiska bin – unik resurs för framtidens ekosystem” närmar sig sitt slut. Forskare från Högskolan i Skövde har med hjälp av sändare på bin kunnat följa och jämföra binas beteenden och genom kupvågor studerat vintervikten i bikupor med koppling till påverkan från klimatförändringar. I slutet av maj presenteras resultaten i samband med en internationell konferens på Nordens Ark.
Under tre år har EU-projektet om det nordiska biet och dess underarter pågått. Det är ett svensk-norskt samarbete mellan Stiftelsen Nordens Ark, Norges Birøkterlag, Umeå universitet, Göteborgs universitet och Högskolan i Skövde. Projektet fick 2,5 miljoner kronor i forskningsmedel från Interreg (Sverige-Norge europeiska regionala utvecklingsfonden).
Från Högskolan i Skövde är det Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap och Niclas Norrström, lektor i biovetenskap som arbetat med forskningen kring bin.
– Projektet slutade egentligen förra året, men förlängdes ett halvår på grund av pandemin. Nu avslutar vi projektet med en konferens där vi kommer att presentera alla resultat, förklarar Sonja Leidenberger.
Konferensdagar med fokus på bin
Den internationella tvådagarskonferensen kommer att äga rum på Nordens Ark i månadsskiftet maj/juni och det finns möjlighet att delta både på plats eller digitalt. I anslutning till konferensen finns det dessutom möjlighet att boka en dagsutflykt till Väderöarna för att på plats få se en avelsstation för nordiska bin.
– Deltagarna behöver anmäla sig till konferensen, men den är öppen för alla. Det här är ett projekt som har intresserat många, såväl andra forskare som biodlare och allmänheten. Under konferensen kommer vi, svenska och norska forskare och studenter, som jobbat inom projektet presentera våra olika resultat, men även talare från Irland, England och Tyskland medverkar.
Tusentals bin med sändare
Sonja Leidenberger och forskarkollegan Niclas Norrström har bland annat tittat på hur det inhemska nordiska biet anpassat sig till olika klimatförändringar såsom torrare somrar och mildare vintrar. Ett omfattande arbete gjordes under hela projekttiden med att förse tusentals bin, i bisamhällen i både norra och södra Sverige, med små sändare. Under två säsonger har forskarna följt binas flygaktiviteter, livslängd och övervintring för att för att kartlägga binas olika egenskaper. All insamlad data sammanställs nu och analyseras.
Vad betyder den här forskningen för er och Högskolan?
– Det är viktigt att vi nu får möjlighet att tala om för såväl andra forskare som för allmänhet vad vi inom projektet har studerat och hittat. Att vi kan visa hur forskningen kommer till nytta och användning och lyfta hur den nya kunskapen kan användas när det gäller bland annat ekosystemtjänst som pollinering och framtidens biodling. Vi har givetvis även tankar på hur vi kan gå vidare med forskning om våra nordiska bin och dess underarter.
Visningskupa och bigård kvar till besökarna
Det här är ett forskningsprojekt som fått stor uppmärksamhet hos allmänheten.
– Ja, det har intresserat många och det är jättekul. Vi har fått frågor så det känns bra att kunna berätta om våra resultat och vi ska även ta fram en populärvetenskaplig broschyr. På Nordens Ark kommer dessutom vår experimentbigård och visningskupa finnas kvar, så att besökare kan lära sig mer om bin, om hur bisamhällen fungerar och vad man kan göra för våra bin.
