Systemet med rödlistning fungerar inte för insekter, kräftdjur och mollusker. Det menar flera forskare i en publikation i Biological Conservsation. Ledare av studien är forskaren Sonja Leidenberger på Högskolan i Skövde.
I forskningsprojektet Stoppa biodiversitetsförlusten genom förbättrad spårning av hotade evertebrater undersöker forskarna hur det på ett bättre sätt går att se vilka ryggradslösa djur som är hotade. Rödlistning är det system som bedömer status hos olika djur, om de bedöms vara hotade arter eller inte. Studien omfattar totalt tolv länder som samtliga har kuststräckor som gränsar till Nordsjön eller Östersjön. Länderna är Sverige, Danmark, Belgien, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen och Storbritannien som alla bedöms ha liknande nordeuropeiska arter.
Forskarna har analyserat vad som gjorts under de senaste tio åren för att återinföra rödlistade ryggradslösa vattenlevande djur i norra Europa. En undersökning av 43 sötvattensmollusker och 1492 marina kräftdjur genomfördes för deras status på rödlistan i länderna under ett tjugoårsintervall (2003–2022).
– Vår undersökning visar att många länder inte har någon nationell rödlista eller föråldrade rödlistor för sötvattensmollusker och endast fyra länder har utvärderat sina befintliga kräftdjursarter. Vi ser en minskning av rapporterade artfynd i befintliga databaser på 13 procent när det gäller kräftdjur och 48 procent minskning för sötvattensmollusker under aktuell tidsperiod, säger Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap.
Förslår nya genetiska metoder
Forskarna konstaterar att rödlistning fungerar för däggdjur, fåglar och fiskar, men är ett svårt verktyg att använda när det gäller insekter, mollusker och kräftdjur. De menar att nuvarande metoder med rödlistning av vattenlevande ryggradslösa djur är orealistisk.
Sonja Leidenberger har under lång tid studerat olika mollusker och kräftdjur. Hon konstaterar att nordeuropeiska länder inte har koll på sina kräftarter.
– Har man ingen aning om ifall arten är hotad eller inte, finns det heller ingen plan för att rädda den. Metoden med rödlistning kan inte användas på småkryp. I vår forskning föreslår vi och diskuterar nya genetiska metoder som screenar av hela habitat och dess biodiversitet i stället. Samt hur man därefter kan ta fram en åtgärdsplan för olika områden. De nästkommande tio åren är väldigt viktiga för de olika bestånden om vi ska rädda den biologiska mångfalden av ryggradslösa djur.
Artikeln har titeln: A red listing gap analysis of molluscs and crustaceans in Northern Europe: What has happened in the last 10 years? Sonja Leidenberger, Högskolan i Skövde, Sarah J Bourlat, George T. Tschan och Sebastian Martin, Koenigmuseet i Bonn, Tyskland samt Muhammad Iqram, Hasanuddin University, Indonesien.
Läs mer om forskningsprojektet (his.se)
Läs artikeln (Biological Conservation)
