Så ska de hjälpa hasselmusen

I ett nytt forskningsprojekt samverkar Högskolan i Skövde med Kinnekulle energi och Götene kommun för att stärka den biologiska mångfalden kring kraftledningsnätverk. Detta genom att använda ett unikt verktyg utvecklat av forskare på Högskolan i Skövde.

Kraftledningsgator har potential att gynna den biologiska mångfalden och bland annat underlätta livet för den fridlysta hasselmusen.

Den biologiska mångfalden är central för vår överlevnad genom så kallade ekosystemtjänster som bromsar global uppvärmning, ger oss rent vatten och mat. Den pågående utarmningen av biologisk mångfald är därmed en av vår tids stora miljöfrågor.

På Högskolan i Skövde har Annie Jonsson, biträdande professor vid institutionen för biovetenskap, och Sofia Berg, adjungerad lektor vid Högskolan i Skövde och miljökonsult på EnviroPlanning AB, tagit fram ett digitalt verktyg som kan hjälpa planerare, markägare, naturvårdare med flera att fatta beslut om hur de kan använda mark och naturmiljöer på bästa sätt med hänsyn till biologisk mångfald.

– Modellen visar och utvärderar ett landskaps förmåga att hålla biologisk mångfald samt gör det möjligt att analysera var och hur man bäst kan stärka landskapets gröna infrastruktur, säger Annie Jonsson.

Hjälper Kinnekulle energi att planera

I ett nytt forskningsprojekt ska verktyget användas för att stärka den biologiska mångfalden kring kraftledningsgator. En av projektdeltagarna är Joel Schelander, hållbarhetssamordnare på Kinnekulle energi. Han ser fram emot att arbeta med projektet och berättar att biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle är ett UNESCO-område och att projektet därför kändes extra angeläget för dem.

– Vi strävar efter att projektet ska resultera i ökad biologisk mångfald i våra egna ledningsgator. I vårt hållbarhetsarbete har vi internt tagit fram en hållbarhetspyramid och där är biologisk mångfald ett av våra högst prioriterade mål, säger Joel Schelander.

Det är här Högskolan i Skövde kommer in i bilden. Med hjälp av det digitala verktyget som kallas Biotope Biodiversity Capacity Indicator eller biologisk mångfaldsindikator på svenska kommer projektdeltagarna kunna ta fram skötselplaner av ledningsgatorna som gynnar den biologiska mångfalden.

Stärker Götene kommuns växt och djurliv

Annie Jonsson berättar att andra forskningsstudier visar på att kraftledningsgator kan bidra till och gynna den biologiska mångfalden särskilt för fjärilar, humlor och bin med livsmiljöer såsom gräsmarker och andra öppna marker samt för hasselmus, fåglar och småvilt i brynmarker.

– Med anpassad skötsel där tillexempel röjning i ledningsgatorna sker med ett kortare intervall, röjningsavfall rensas undan eller särskild hänsyn tas till att spara värdefulla buskar kan nätbolagen göra en god insats, säger Annie Jonsson.

Även Götene kommun medverkar i projektet. Mikael Lundgren är kommunutvecklare och säger att det är viktigt för Götene kommun att stödja företag som vill medverka till att ta hänsyn till biologisk mångfald.

– Vi hoppas att vårt projekt skapar en tydlig kunskap om hur Kinnekulle energi kan anpassa sin skötsel under luftledningsgator som stärker kommunens växt och djurliv som gynnas av mer öppna och ängslikande stråk. Genom Högskolan i Skövdes insatser utökas kunskapen om naturvärden i dessa stråk i samverkan med den närmiljö som finns kring dessa luftledningsgator, säger Mikael Lundgren.

Och hasselmusen?

Hasselmusen är beroende av buskar och sly som både erbjuder skydd och näring. Dess naturliga fiender är rävar, vesslor, hermeliner och rovfåglar. En kritisk faktor för dess överlevnad är närvaron av undervegetation, då dess chanser att överleva kraftigt minskar om dessa områden röjs.

Genom det nystartade projektet är målet att förbättra hasselmusens liksom andra arters livsmiljöer. Projektet finansieras av Naturvårdsverket via den lokala naturvårdssatsningen, LONA.

Läs mer om verktyget Biotope Biodiversity Capacity Indicator.