Forskare från fyra europeiska länder utvecklar ett sätt och en strategi för att bekämpa den kinesiska ullhandskrabban. En av forskarna är Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde. Målet är att få bort den invasiva krabban från våra nordeuropeiska vattendrag.
En fullvuxen kinesisk ullhandskrabba. Foto: Heleen Keirsebelik, Universitet i Antwerpen, Belgien.
Invasiva arter som den kinesiska ullhandskrabban (Eriocheir sinensis) hotar inhemska ekosystem eftersom de orsakar enorma ekologiska och ekonomiska skador. Nyligen efterfrågade Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) åter internationellt samordnade strategier mot invasiva arter.
När den kinesiska ullhandskrabban först hittades i norra Tyskland 1912 var det knappast någon som trodde att denna håriga krabba skulle bli så utbredd. Arten kom troligen till Europa via lastfartygens barlastvatten och krabban finns i dag i nästan varje å och bäck längs kusterna runt Nordsjön, från norra Frankrike till södra Skandinavien. Den kinesiska ullhandskrabban finns på listan "100 av världens värsta invasiva främmande arter" som upprättats av International Union for Conservation of Nature (IUCN).
Åtta lärosäten och institutioner från Belgien, Frankrike, Tyskland och Sverige har i det EU-finansierade Interreg Nordsjöprojektet Clancy gått samman för att utveckla strategier för att effektivt minska populationerna av den kinesiska ullhandskrabban.
Ny sorts fällor ska fånga djuren
I Belgien har man utvecklat fällor och nu ska de testas i projektet.
– Varje höst vandrar de vuxna krabborna ut till kusten och en del av dem kan gå flera hundra kilometer. Krabborna kan ha ett benspann på 20 centimeter, förklarar Jonas Schoelynck från universitetet i Antwerpen.
Fällorna placeras på botten av vattendrag och är konstruerade så att krabborna ska gå in i dem. De kommer sedan att, via rör, ledas till fångstkorgar vid vattenbrynet och fångas upp. Konstruktionen gör fällan nästan bifångstfri och i Belgien har två miljoner krabbor fångats under fyra år.
– I processen korsar de vägar, klättrar över murar, går till och med in i trädgårdar och källare tills de äntligen når havet. Väl där parar de sig, lägger ägg och dör sedan av utmattning efter den långa promenaden. På våren går ungkrabborna i motsatt riktning. Om man installerar fällor på platser krabbvandringen är koncentrerad till. Exempelvis i fisktrappor vid dammar eller sammanflöden av åar, kan man fånga en stor del av djuren.
Fällor i Vänern och Göta älv
I Sverige kommer Högskolan i Skövde tillsammans med Vänerns vattenskyddsförening att samarbeta med lokala fiskare och fritidsfiskeklubbar för att övervaka och fånga den kinesiska ullhandskrabban i Vänern och Göta älv.
– Vi kommer att installera åtta till tolv mobila fällor på två till fyra olika orter. Vetenskapliga data om arten kommer samlas in under projekttiden och dessutom ska forskarna fastställa ursprunget på krabborna i Sverige, förklarar Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde.
Bekämpa negativa effekter på det akvatiska ekosystemet
– Den stora mängden av krabbor som vandrar genom floder i Europa är ett enormt problem. Även om ingen vet exakt hur många djur det finns är det uppenbart att det på många ställen måste finnas miljoner, säger Jonas Schoelynck, professor vid Universitetet i Antwerpen, Belgien.
Studier har visat att förekomsten av många ullhandskrabbor är kopplad till nedgången av bottenlevande organismer som maskar, musslor och insekter och även vattenväxter. Dessutom orsakar krabborna skador på strandlinjen och täpper till vattenintaget. Krabborna är också ett problem för fiskare och sportfiskare, eftersom de äter betet, skadar nät och fiskfällor och äter fångsten.
– Om vi lyckas minska populationerna av kinesiska ullhandskrabbor kommer vi att ge ett viktigt bidrag till återhämtningen av biologin i floderna, säger Nick De Meersman, projektledare.
En första förvaltningsstrategi för hela Europa
Att testa fällorna på olika platser, i de olika länderna, är ett första viktigt steg i denna riktning. Samtidigt kommer data om populationsstorlekar och djurens genetik att samlas in. Alla resultat kommer sedan att sammanställas i en strategi för effektiv kontroll av den invasiva arten i Europa.
– Projektet är ett första steg mot att bekämpa denna invasiva art över nationella gränser. I idealfallet kommer detta att återställa det ursprungliga tillståndet för de inhemska vattnen och vattendragen. Krabborna som fångas måste dock dödas på ett sätt som är lämpligt för djurens välbefinnande, förklarar Björn Suckow, forskare vid Alfred Wegener Institute och Helmholtz Center for Polar and Marine Research.
– Tack vare Interreg North Sea-programmet som samfinansieras av Europeiska unionen kan vi involvera både nationella och regionala myndigheter såväl som industrier för att utveckla ett sätt för att kunna ta tillvara på och få användning av fångade krabbor, säger Sonja Leidenberger från Högskolan i Skövde.
Projektets internationella samarbetsstrategi kommer att vara avgörande för hållbar framgång. Bidragande parter i samarbetet är Alfred Wegener Institute, Flanders Environment Agency, provinsen Östflandern och universitetet i Antwerpen från Belgien, GEMEL och Cellule de Suivi du Littoral Normand från Frankrike, Högskolan i Skövde och från Tyskland - det tekniska universitetet i Dresden samt Alfred Wegener Institutet.
På "en bra dag" fångas tusentals småkrabbor i en liten flod i Belgien. Foto: Heleen Keirsebelik, Universitet i Antwerpen, Belgien.
Läs mer om forskningsprojektet på Högskolan forskningsprojektet CLANCY
More about the project Interregnorthsea.eu/clancy
