Nu presenterar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) årets 100-lista. De utvalda forskningsprojekten från Sveriges högskolor och universitet bedöms alla ha stor potential att komma till faktisk nytta. Fokus är beredskap inför, och samhällets förmåga att hantera, kriser. Ett av de 51 forskningsprojekten kommer från Högskolan i Skövde.
Digitaliseringen av samhället går i en hisnande fart. Men vad händer när funktioner som tas för givet, såsom vårt betalsystem, drabbas av en teknisk störning eller saboteras? Klarar Sverige en vecka utan kortbetalning? Hur kan samhällsaktörer i alla de sektorer som drabbas utveckla ett gemensamt agerande som dämpar eskalering och lindrar konsekvenser av ett långvarigt avbrott i betalsystemet?
Bygga bättre och tryggare krishanterare
Det försöker Joeri van Laere, docent i informationsteknologi på Högskolan i Skövde, ta reda på i det MSB-finansierade forskningsprojektet Om betalsystemet kraschar. Det är projektet som nu listas på IVA:s 100-lista för hållbar krisberedskap med rubriken ”Tusen och en krisövningar: så att det är lätt att vara förberedd”.
– Det är kul att vårt projekt uppmärksammas. I över 15 år har vi forskat på hur Sverige kan öva upp sin krisberedskap. I ”Om betalsystemet kraschar” har vi utvecklat något helt unikt: deltagare kan öva hundratals varianter av samma scenario och på så sätt vara beredd på alla tänkbara scenarier. Det bygger bättre och tryggare krishanterare, säger Joeri van Laere.
I projektet har forskare från Högskolan i Skövde, Mittuniversitet, Linköpings universitet och företaget Combitech skapat en spelmiljö där omkring 10 samhällsaktörer har möjlighet att spela samma händelseförlopp flera gånger. Genom att implementera en åtgärd tidigare, eller senare i förloppet, ändras utgången för varje session. På så sätt har deltagarna tillsammans utforskat många olika sätt att lösa samma störning och på så sätt ökat sin krisberedskap. Totalt har det anordnats 21 speldagar i 16 län. För den som är intresserad har projektet digital slutkonferens 2 juni.
Valet av tema för årets 100-lista är en direkt följd av coronapandemin
En stor del av de utmaningar som pandemin orsakar är kopplade till krisberedskap och vår förmåga att hantera kriser. Men forskningen på årets 100-lista är inte begränsad till pandemier, utan adresserar också andra samhällsövergripande kriser så som krig/geopolitiska konflikter, naturkatastrofer, finanskriser, cyberattacker, eller vatten-, energi-, råvaru-, komponents- och kompetensbrist.
– Från ett krishanteringsperspektiv finns stora likheter mellan hur en pandemi påverkar samhället och hur en betalsystemsstörning gör det. Med vårt övningssätt kan samhällsaktörer pröva olika strategier och uppleva olika vändningar av scenariot. Målet är inte att hitta den bästa strategin, snarare att förbereda sig för de många olika situationer som samhället kan hamna i, och veta vad som ska göras i respektive, säger Joeri van Laere.
Om 100-listan
De 51 forskningsprojekten på IVA:s 100-lista 2021 är utvalda för att skapa värde för företag eller samhälle i form av kunskap, processer, produkter och affärsutveckling. 100-listan tas fram av IVA-projektet Research2Business, R2B, som verkar för att Sverige ska vara ledande på att omvandla akademisk forskning, inom tekniska och ekonomiska vetenskaper, till innovation och konkurrenskraft i näringslivet. IVAs 100-lista lanserades i samband med IVAs 100-årsjubileum 2019, därav namnet. Projektet drivs i samarbete med Vinnova, PRV, Teknikföretagen, Svenskt Näringsliv, KK-stiftelsen, Almi och Sveriges högskolor och universitet. Se hela årets 100-lista
Mer om forskningen
Forskningsprojektet finansieras av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och är ett samarbete mellan forskare från Mittuniversitet, Linköpings universitet och företaget Combitech med Högskolan i Skövde som projektägare. Läs mer om Om betalsystemet kraschar.
