Det som var kärlek vid första ögonkastet kom att bli hans kall. En superfascination för programmering och sedan dataspelsutveckling. Henrik Engström började arbeta på Högskolan i Skövde 1996 och har numera titeln professor i informationsteknologi. Nyligen har han tillbringat tio veckor på ett universitet i spelnationen Japan och har många nya erfarenheter med sig hem.
Henrik Engström började sin akademiska bana med att studera matematik vid Uppsala universitet, men kom på att det var datavetenskap och framför allt programmering han skulle plugga och bytte inriktning. Han har arbetat på Högskolan i Skövde i 27 år och var en av drivkrafterna bakom satsningen på att starta dataspelsutbildningar på Högskolan för över 20 år sedan. Idag undervisar han, handleder doktorander och forskar inom spelutveckling.
Genom Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, fick Henrik Engström möjlighet att åka till Tokyo. Tanken var en tre månaders vistelse under 2021 och även att delar av familjen skulle vara på plats. Pandemin satte stopp för det och dröjde till i år innan Henrik kom i väg.
– Japan är verkligen den stora spelnationen. Generationen efter mig växte upp med exempelvis Nintendo, säger Henrik.
Samarbete med näringslivet
Henrik tillbringade tio veckor på Tokyo University of Technology, ett lärosäte i utkanten av storstaden. Universitet är ledande i Japan när det gäller akademisk utbildning inom spelutveckling och har, precis som Högskolan i Skövde, utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.
– Utbildningsmiljön liknar vår och vi startade dataspelsutbildningar ungefär samtidigt. Universitetet har också ett brett fokus med olika discipliner inom spelutveckling precis som Högskolan, men bedriver mer samarbete med industrin och lägger mycket kraft på att skapa nätverk och få till samarbete med näringslivet.
Precis som inom Högskolans spelutbildningar bedrivs en del av utbildningen i projektform där studenter, från olika ämnesinriktningar, skapar spel tillsammans. Henrik deltog i en del av undervisningen och jobbade till exempel med handledning av masterstudenter och doktorander. Han var också med på företagsbesök, en konsumentmässa där studentarbeten presenterades samt vid masterstudenternas obligatoriska presentationer på olika konferenser.
Språket – en stor barriär
Han konstaterar att det är en erfarenhet att befinna sig i en situation där man inte kan språket och att det var en stor utmaning.
– Engelskan räcker inte till i Japan, eftersom det är många som inte kan kommunicera obehindrat på engelska. Jag löste det genom olika översättningsverktyg. Det fungerade bra i chattar och vid Zoom-möten lärde jag mig att det finns en lösning för livetranskribering. Det gjorde att jag kunde hänga med i stort, men inte direkt delta i diskussionerna. Det innebar en helt annan position för mig och var en annorlunda upplevelse. Transkriberingen, jag använde, fungerar inte i Högskolans Zoom, men jag skulle önska det med tanke på våra internationella studenter.
Henrik har undervisat studenter från olika världsdelar i 25 år, men tiden i Japan har gett honom en delvis ny syn på det och helt klart en ökad förståelse för språksvårigheter.
– Den viktigaste erfarenheten jag tar med mig hem är givetvis hur det är att inte kunna språket i det land man befinner sig. Det är en bra insikt och har gett en djupare förståelse.
Förutom språkskillnaden är de många likheterna i de två utbildningsmiljöerna, på Högskolan i Skövde och Tokyo University of Technology, en bra grund för utökat samarbete kring studentutbyten.
Under tiden vid universitet genomförde han en undersökning bland japanska studenter för att få en uppfattning om vad de tyckte och tänkte kring att studera i Sverige och på Högskolan i Skövde.
– Språk och ekonomi lyfts som de största hindren för att åka i väg på ett utbyte även om japaner gillar Sverige och Norden. En del studenter tog även upp frågan om säkerhet då Japan är ett väldigt tryggt, säkert och välordnat land där allt fungerar. Under min tid där såg jag inte en enda trasig rulltrappa och då finns det många rulltrappor. Dessutom avgår alla tåg, alltid i tid, konstaterar han.
Varför tycker du att man som medarbetare på Högskolan ska åka iväg på utbyten, om man får möjlighet?
– Det är otroligt spännande och verkligen jättekul. Åk, om du kan skippa ditt arbete på Högskolan under perioden.
