Högskolan i Skövde har i många år forskat för att möjliggöra tidigare diagnosticering av sepsis, i syfte att öka drabbade patienters chans att överleva. Därför ställde vi frågan ”vad är nytt inom sepsisområdet?” till Högskolans experter Anna-Karin Pernestig, Diana Tilevik och Sanja Jurcevic. Svaret är att fyra trender utmärker sig globalt; covid-19-lärdomar, invasiva grupp A-streptokocker, antibiotikaresistens och förebyggande åtgärder.
Sepsis, tidigare känt som blodförgiftning, är ett livshotande tillstånd som uppträder i kroppen som en respons på en infektion. Kroppen överreagerar på infektionen, vilket triggar igång en serie av reaktioner; bland annat börjar blodkärlen läcka vilket leder till blodtrycksfall som så småningom skadar organ som njurar, hjärta och hjärna. Över 50 000 människor drabbas av sepsis varje år i Sverige och av dessa dör cirka 20 procent.
Vad är nytt inom sepsis-området?
Högskolans forskare Anna-Karin Pernestig, Sanja Jurcevic och Diana Tilevik bevakar löpande det som sker globalt inom forskningsområdet. De ser fyra stora trender inom sepsis-området och förklarar dem nu mer utförligt:
Trend 1: Covid-19 har gett stora lärdomar
Covid-19-pandemin har drivit på vaccin- och läkemedelsutvecklingen på ett sätt som aldrig tidigare skådats. SARS-CoV-2 har än en gång visat oss hur varierande immunsvaret kan vara mot en viss organism som orsakar sjukdom (en så kallad patogen) och hur olika organ-dysfunktioner kan utvecklas till följd av detta. Till skillnad från andra allvarliga infektionssjukdomar har immunterapi mot svår covid-19 nått viktiga framsteg och SARS-CoV-2 är den första sepsis-patogenen där en stark evidensnivå gör det möjligt att rekommendera immunterapi.
Covid-19-pandemin har också bidragit till uppmärksamhet kring post-covid-19 vars symtom är nästintill identiska med post-sepsis-syndromet. De patienter som överlever en sepsis kan drabbas av svåra symtom som gör det svårt för dem att till fullo kunna återgå till vardagen. Det finns stora kunskapsluckor inom vården inom detta område och det är därför svårt för patienterna att få rätt hjälp. Här ser vi att det behövs mycket mer forskning!
Trend 2: Invasiva grupp A-streptokocker allt vanligare
Ny statistik från Folkhälsomyndigheten visar att antalet rapporterade fall med invasiva grupp A-streptokocker ökade till cirka 1 300 under år 2023. Under senare år har spridning av varianter av invasiva grupp A-streptokocker blivit vanligare i Europa och Sverige.
Infektioner med grupp A-streptokocker är vanligt förekommande. De allra flesta som insjuknar får milda symtom som feber eller halsont. Streptokocker kan även orsaka ytliga hudinfektioner och halsfluss. Framförallt äldre barn och ungdomar kan vara bärare av bakterien, oftast i svalget, utan att visa tecken till sjukdom. I allvarliga fall kan grupp A-streptokocker orsaka det som kallas för invasiva sjukdomstillstånd, som sepsis och djupa mjukdelsinfektioner med kraftig muskelsmärta. Det senare kallas för nekrotiserande fasciit, eftersom det leder till sönderfall av muskelvävnad.
Trend 3: Antibiotikaresistensen ökar globalt
En växande global utmaning är antibiotikaresistens som innebär att bakterier utvecklat motståndskraft mot ett eller flera antibiotika. När bakterier blir resistenta mot antibiotika blir det svårare att hitta effektiva läkemedel för att bekämpa infektioner. Detta kan i sin tur leda till svårare sjukdom och sepsis, vilket ökar dödligheten bland drabbade patienter. För att hantera denna utmaning krävs en strategi som innefattar förbättrad användning av befintliga antibiotika, utveckling av nya antibiotika, samt åtgärder för att förhindra spridning av resistenta bakterier genom förebyggande åtgärder såsom hygienrutiner och vaccinationsprogram.
Sepsisbehandlingen blir alltmer komplex på grund av ökad antibiotikaresistens, vilket understryker behovet av tidig diagnos, riktad antibiotikabehandling och multidisciplinär vård för att förbättra prognosen för patienter med sepsis. Bland de mest oroande är antibiotika som tillhör klasserna kinoloner och karbapenemer. Resistens mot dessa antibiotika har ökat betydligt under de senaste åren och utgör en stor utmaning för behandlingen av allvarliga infektioner, inklusive sepsis.
Trend 4: Förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av sepsis
En annan trend vi ser är fokus på förebyggande åtgärder för att minska risken för sepsis, såsom god hygienpraxis, vaccinationer och tidig upptäckt av infektioner. Det finns en ökad medvetenhet om vikten av att identifiera tecken på sepsis tidigt och att snabbt söka medicinsk hjälp för att förbättra prognosen för patienter:
- Utvecklingen av algoritmer och AI-tekniker (artificiell intelligens) går framåt, AI kan användas för att analysera kliniska data och identifiera tidiga tecken på sepsis. De här systemen kan varna vårdpersonalen när en patient visar tecken på sepsis, vilket kan leda till snabbare diagnos och behandling.
- Det sker stora framsteg inom utvecklingen av snabba testmetoder som kan användas vid sängkanten för att snabbare identifiera infektioner och tecken på sepsis. Testerna kan ge omedelbara resultat och hjälpa till att påskynda behandlingen.
- Med hjälp av telemedicin och fjärrövervakningsteknik kan vårdpersonal övervaka patienter på distans och snabbt identifiera tecken på försämring, inklusive sepsis. Tidig intervention och behandling möjliggörs på det viset även utanför sjukhusmiljön.
- Utbildningsprogram för att öka vårdpersonals medvetenhet om sepsis och dess tidiga tecken har lyfts fram. Genom att utbilda personalen om tidiga identifieringssignaler och riktlinjer för snabb behandling kan det bidra till att förbättra patientresultat och överlevnad.
