I genomsnitt äter vi 35 kg socker per person och år i Sverige. Det är dubbelt så mycket socker mot vad vi borde konsumera. Och vi får sällan hjälp att välja hälsosamma alternativ i våra butiker. En ny studie från Högskolan i Skövde visar hur müsli med låg sockerhalt göms undan i butik medan den sockerrika müslin får betydligt bättre exponering och annonseras oftare.
19 av 24 studerade müsliprodukter innehöll för mycket socker och müsli med låg sockerhalt får oftast dålig exponering i våra livsmedelsbutiker.
När barnen och deras föräldrar för första gången kliver in i Willy Wonkas chokladfabrik, möts de av en värld av ren njutning. Floder av rykande, varm choklad flyter förbi, omgivna av träd och buskar som prunkar av färgglada karameller och söta godsaker. Det är en dröm som blivit verklighet för de unga besökarna, och ingen kan motstå frestelsen.
Samma mekanismer är giltiga när vi går in vår lokala matbutik och närmar oss müslihyllan. Den är fylld med sockerrika produkter som ropar efter vår uppmärksamhet – placerade i ögonhöjd, vackert förpackade och strategiskt utvalda för att fresta oss att lägga dem i kundvagnen. Och precis som för barnen i Roald Dahls klassiska barnbok är det svårt att stå emot.
Svårt att hitta de hälsosammare alternativen
En ny studie från Högskolan i Skövde visar att majoriteten av müsliprodukterna innehåller för mycket socker. Av totalt 24 studerade müsliprodukter innehöll 19 av dem 17 procent socker eller mer, vilket klassas som ett för högt innehåll av socker. Dessutom visade studien att de få produkter som har låg sockerhalt är svåra att hitta bland butikshyllorna.
– Butikerna tycks vilja att vi konsumenter ska köpa müsliprodukter med hög sockerhalt, det syns inte minst genom återkommande kampanjer, säger Stefan Backe, lektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde.
Ekonomiska intressen styr
Hög sockerkonsumtion ökar risken för typ-2-diabetes, olika sorters cancer och hjärtkärlsjukdomar. Men varför lyfts då produkter med hög sockerhalt fram på bekostnad av hälsosammare alternativ? Stefan Backe menar att det skulle kunna vara så enkelt att butikerna helt enkelt tjänar mer på sockerrika produkter.
– Det är välkänt att socker triggar smaklökarna, vilket kan leda till att man vill ha mer och alltså köper vi mer. Det handlar dock inte om en ovilja hos butikscheferna som faktiskt uttryckte ett intresse för att bättre lyfta fram de nyttigare produkterna. Besluten styrs oftast från centralt håll, vilket försvårar sådana förändringar.
Stefan Backe, lektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde, hoppas på politiska initiativ för att vi ska minska vår konsumtion av socker.
Sockerskatt kan vara en väg
Stefan Backe hoppas att resultaten från studien kan användas av konsumentorganisationer för att driva på producenterna att ta fram fler produkter med låg sockerhalt. Han hoppas också att det kan tas politiska initiativ, han nämner sockerskatt som ett exempel, en annan möjlighet kan vara att beslutsfattande politiker på EU-nivå fattar beslut om en maxgräns för andelen socker i våra livsmedel.
– Det här handlar om folkhälsan och att underlätta för konsumenter att välja hälsosammare alternativ. Särskilt viktigt för personer med typ 2-diabetes, men alla gynnas av fler produkter med låg sockerhalt. Det gäller inte bara müsli. Många vanliga livsmedel som fil, yoghurt, sylt, marmelad, ketchup, senap och saft innehåller onödigt mycket socker, säger Stefan Backe.
Mer om studien
Studien genomfördes i fem olika livsmedelsbutiker i Helsingborg: City Gross, Hemköp, Ica Maxi, Stora Coop och Willy’s. Resultaten publicerades i tidskriften Health med titeln: Type 2 Diabetes—Hard to Select a Healthy Choice.
Världsdiabetesdagen - 14 november
En FN-dag
Den 14 november är det Världsdiabetesdagen, en dag då många sätter fokus på alla de människor runt om i världen som lever med diabetes eller riskerar att få det. Dagen instiftades 1991 av International Diabetes Federation och Världshälsoorganisationen för att visa på hur stort problemet faktiskt är – och sedan 2007 är även FN med och stöttar arbetet mot sjukdomen.
Antalet drabbade har ökat från 108 miljoner 1980 till över 422 miljoner idag, med en kraftig ökning särskilt i låg- och medelinkomstländer. Diabetes kan orsaka allvarliga komplikationer, men ett hälsosamt liv kan minska risken.
En global utmaning
FN ser diabetes som ett allvarligt hot mot vår hälsa globalt, vilket man slog fast i en resolution 2006. Det gör diabetes till den första icke smittsamma sjukdomen som får den här typen av status. FN:s mål är att få fler länder att sprida kunskap om diabetes och jobba för att hejda utvecklingen.
Varför just den 14 november?
Datumet är valt för att hedra Frederick Banting, som föddes den här dagen och var en av forskarna bakom insulinet – en livräddande upptäckt för personer som lever med diabetes.
