Så påverkas dina drömmar av en orolig värld

När kriser och konflikter skakar världen märks det inte bara i nyhetsflödet – utan även i våra drömmar. Forskning från Högskolan i Skövde visar att oroliga tider ofta leder till fler mardrömmar. Men det finns sätt att sova bättre.

Vad drömde du i natt? Kanske var det något oroligt, kaotiskt, till och med skrämmande? Du är långt ifrån ensam. När bomberna faller över Gaza, när kriget i Ukraina fortsätter skörda liv och när oron för instabilitet jäser i USA, då kan världens kaos leta sig in i vårt undermedvetna och våra drömmar.

– Världsläget speglar sig i vår sömn. När vi är ängsliga och oroar oss i vardagen, visar det sig ofta i form av mardrömmar eller stressdrömmar, säger Katja Valli, drömforskare och professor i kognitiv neurovetenskap vid Högskolan i Skövde.

Kriser går igen i drömvärlden

Drömmar är inte slumpmässiga. De påverkas av vad vi upplever, både på individuell och samhällelig nivå. Genom att studera människors drömmar under kriser som krig, naturkatastrofer och pandemier, har forskare sett tydliga mönster.

Det är vanligt att få mardrömmar efter att ha upplevt traumatiska händelser. Barn i krigsområden och krigsveteraner drabbas ofta av mardrömmar, särskilt krigsveteraner som har fått fysiska skador. Extremt trauma kan till och med leda till livslånga mardrömmar, som hos överlevande från koncentrationsläger. Även när man har återhämtat sig från traumat och är psykologiskt välanpassad, kan teman som relaterar till traumat lämna spår i drömmarna.

– Kvinnor som upplevde tsunamin 2004 hade drömmar med skrämmande vattenmotiv långt efter händelsen, säger Katja Valli.

Personlighet spelar roll för hur vi drömmer

Men även globala kriser som inte drabbar oss direkt fysiskt påverkar våra drömmar. Under covid-19-pandemin ökade antalet rapporterade mardrömmar och drömmar med tema sjukdom, instängdhet och rädsla för att bryta mot regler.

– Ju mer vi påverkas personligen, desto tydligare blir effekten på våra drömmar. Men även vår personlighet spelar roll. Är vi benägna att oroa oss, är våra drömmar oftare negativa, förklarar Katja Valli.

Katja Valli, professor i kognitiv neurovetenskap vid Högskolan i Skövde

Drömmarna avslöjar hur vi mår

Forskningen visar att det finns ett tydligt samband mellan våra känslor i vaket tillstånd och innehållet i våra drömmar. Är vi glada och harmoniska, tenderar våra drömmar att vara mer positiva. Känner vi oro, ångest eller stress, ja då slinker dessa känslor ofta med in i drömmen.

– På så sätt kan drömmar fungera som en spegel för både individuell och kollektiv psykisk hälsa. Drömmar kan också påverka vårt mående dagen efter. En mardröm kan göra oss nedstämda, medan en positiv dröm kan bidra till en känsla av inre frid.

Därför drömmer vi negativa drömmar

Men varför är så många drömmar negativa – även i stabila tider?

– Vår teoretiska förklaring är att våra drömmar är evolutionärt formade för att simulera hot. Det fungerar som en mental träningsarena för hjärnan, där vi övar på att upptäcka och hantera faror, något som ökat våra förfäders chanser att överleva.

Så sover du bättre i oroliga tider

Lyckligtvis finns det sätt att minska negativa drömmar. Katja Valli förklarar att det viktigaste är att försöka minska stress i det vakna livet. Rutiner, avslappning och fysisk aktivitet är avgörande för att främja bättre sömn, och därmed mer positiva eller neutrala drömmar. Dålig och fragmenterad sömn är kopplad till fler negativa drömmar.

Genom att skapa ett tryggt och stabilt vardagsliv kan hjärnan bearbeta dagens intryck i lugnare tempo under natten.

– Vi kan inte kontrollera allt som händer i världen, men vi kan påverka hur vi förhåller oss till det och därmed även hur vi drömmer, säger Katja Valli.