Forskare vid Högskolan i Skövde har studerat hur folkhälsoarbetare kan använda AI för att förutse klimatrelaterade folkhälsohot. I dagarna bjöds de in till att presentera sitt arbete på en internationell konferens i Oxford, där fokus är smart utbildning, hälsa och informationsteknologi.
Varje år drabbas 325 miljoner människor hårt av klimatförändringarna. De som främst drabbas är människor som redan är sårbara, både i rika och fattiga länder. Digitalisering genom bland annat artificiell intelligens (AI) ger stora möjligheter att arbeta förebyggande så att hälsosystemen blir mer effektiva och säkra vid klimatrelaterade hot mot folkhälsan.
Men AI är också en pedagogisk utmaning, och fokus på offentligt pedagogiskt ledarskap kommer att behövas. Detta är något som forskarna bakom artikeln ”Challenging Public Pedagogy: A Scoping Review Targeting Public Health, Climate Change and Artificial Intelligence” fördjupat sig i. Ninitha Maivorsdotter, biträdande professor i folkhälsovetenskap och Johnny Franzén, adjunkt i folkhälsovetenskap, samt Joe Steinhauer, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde samverkar här med Erik Andersson, docent i pedagogik vid Örebro universitet för att ta sig an konsekvenserna av klimatförändringar.
– Hälsopedagogik har traditionellt sett alltid varit en central del av folkhälsoarbete. Det finns en stor potential med att använda AI för att förutse och varna för klimatrelaterade hot mot folkhälsan. Samtidigt reser tekniken helt nya pedagogiska utmaningar för folkhälsovetare att kunna förklara och motivera insatser som vilar på AI. Det är svårt för människor att förstå hur tekniken fungerar och på vilka grunder beslut och rekommendationer fattas med stöd av AI, säger Ninitha Maivorsdotter.
Tvärvetenskapligt samarbete
Forskningen fokuserar på hur AI används i hälsoförebyggande arbete för att begränsa konsekvenserna av klimatförändringar. AI kan och bör användas utifrån teknikens förmåga att förutsäga hälsorisker. Men hälsoförebyggande kräver deltagande, och AI som ett verktyg ökar utmaningen att utbilda befolkningen i hur AI-genererade beslut fattas. Därför har det varit viktigt att arbeta tvärvetenskapligt i denna studie där Erik Andersson bidragit med den pedagogiska kompetensen.
– Offentligt pedagogiskt ledarskap behövs för att skapa förutsättningar och driva existentiellt nödvändiga processer för en mer hållbar utveckling. Ledarskapet är ett stöd för att åstadkomma lärande och beteendeförändringar på befolkningsnivå i relation till vår gemensamma idé om en god och hållbar värld att leva i nu och i framtiden, säger Erik Andersson.
Konferens i Oxford
Artikeln har nyligen antagits till en internationell konferens kring smart utbildning, hälsa och informationsteknologi på St Anne’s College, Oxfords universitet i mars nästa år, där Högskolans forskare kommer få presentera sitt arbete.
– Det känns otroligt angeläget och inspirerande att kunna presentera förslag på hur framtida folkhälsoinsatser skulle kunna se ut för att förutse klimatrelaterade folkhälsohot och därmed vidta hälsopreventiva åtgärder. Min känsla är att vi kommer vara ganska ensamma på konferensen med de här resultaten och jag hoppas det ska intressera pedagoger, informationstekniker och folkhälsovetare då det krävs åtgärder här och nu för att ta höjd för ett förändrat klimat, berättar Johnny Franzén.
Konferensen i Oxford syftar till att sammanföra studenter, doktorander, forskare och industrisektorn för att utbyta och dela idéer, erfarenheter, forskningsresultat i alla aspekter av utbildning, hälsa och teknik.
DHEAR (Digital HEAlth Research) är Institutionen för hälsovetenskapers forskningsmiljö vid Högskolan i Skövde.
Forskningen inom DHEAR bidrar med kunskaper kring hållbar digitalisering av det vardagliga livet.